Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var därför som det i den mörka
kvällen såg så ovanligt grannt ut på ön, där de
tjogtals lyktorna rörde sig som irrande
lyktgubbar på alla håll och kanter, men alla med en
och1 samma kurs: åt nordost. Där i det gamla
syndahålet fylldes så småningom förstugan
med träskor; stora grova alträskor med hö
eller halm i, som tillhörde Johan i Viken
eller någon annan av öns jättar, små nätta
prydliga renskurade björkträskor, med någon av
de mera om sig varande giftaslystna töserna
till ägarinna, träskor, vars ägare sprungit
direkt ur fähuset och i brådskan ej hunnit se
sig för eller torka av dem, varför de luktade
därefter, träskor, betäckta med en skorpa av
millioner romkorn och sillfjäll sedan sista
lek-sillfisket, träskor, spräckta runt omkring och
hopspikade och bleckplåtsomgjordade, det
var de manliga fjortonåringarnas på en gång
fotbeklädnad och bumerang, vilken medelst en
spark med foten sändes i väg och säkert
träffade den flyende fiendens skalle, i varje fall
lika säkert som tidevarvets gamla kronogevär,
pctt små näpna träskor, stora som hjönshuvud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
