Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kall och oberörd inför alla. Han släpade
stockar så att pannan svettades och ryggen värkte,
han högg tappar och spikade så att det ekade
i nejden, han repade drev och kokade beck så
att tjärlukten ångade in i husen.
August livade upp församlingen så att
alla hängde vid hans läppar och följde
historien med levande intresse. Och när han gått
så långt han vågade, då spänningen stod på
sin höjdpunkt, och han liksom kände i luften
att han inte kunde få den högre, utan att en
överspänning och avmattning kunde befaras,
slog han hastigt över i en mörkare ton. Hans
ansikte mulnade i kapp med det himlavalv, han
målade, rösten blev mörkare efter som
molnen hopade sig regndigert tunga, glimtarne
ur ögonen försvunno ju mer fästets
molnmassor fingo sin blygråa, ängsligt hotande
olycks-färg, händernas och’ armarnes gestikulerande
domnade småningom, tolkande det kväljande,
pinande lugnet före ovädrets utbrott. Så
öppnade Gud himmelens fönster... August lyfte
de breda jättelabbarne utspärrade över de blå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
