Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man har stundom jämfört menniskokroppen med
en arbetande ångmaskin, och, ehuru mången
invändning kan göras mot en sådan jämförelse, ehuru man
i sanning måste medgifva, att olikheterna äro både
flere och vigtigare än likheterna, kan det icke nekas,
att en viss öfverensstämmelse råder mellan båda.
Sätter man maskinen i rörelse genom eldning med
kol, så är det genom en kemisk process, genom
kolets förbränning, man frambringar först värme och
sedan maskindelarnas rörelse; och likasom dessa
tvänne former af lefvande kraft inom maskinen alstras
genom en kemisk process, har ock den lefvande
kraft, som inom organismen uppträder under form
af värme, elektricitet och rörelse i vanlig mening,
sin grund i kemiska processer. Och likasom
maskinen, om han ej skall upphöra att arbeta, tid efter
annan måste förses med nytt bränsle, så måste
äfven djurkroppen erhålla nytt material för de kemiska
processer, som betinga rörelsen, värmebildningen o. d.,
han måste sålunda då och då erhålla föda. Uppfylles
icke denna fordran, så upphör djuret visserligen ej
att lefva, så snart den sist förtärda födan blifvit
förbrukad, tvärtom — och häri ligger ju en skilnad från
maskinen — kunna organen länge, under veckor eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
