Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de födoämnen, som innehålla de qväfvehaltiga
och qväfvefria beståndsdelarna i det lämpligaste
förhållandet, äro morötter och ärter. I komjölken och
brödet är förhållandet tydligen något sämre, den
förra innehåller alldeles för litet af de qväfvefria
ämnena, det senare för mycket deraf. I potatisen
är missförhållandet ännu större, i det de qväfvefria
här äro ojämförligt förherskande, och störst är detta
missförhållande hos det magra köttet, som nästan
endast innehåller qväfvehaltiga ämnen.
Få vi då häraf draga den slutsatsen, att
morötterna äro ett värdefullare födoämne än ägget,
potatisen ett värdefullare än köttet o. s. v.? Nej, långt
ifrån detta; man skulle göra sig skyldig till ett
ganska stort fel, om man droge en sådan slutsats,
eller om man öfverhufvudtaget ville bestämma ett
födoämnes näringsvärde ensamt efter förhållandet
mellan de qväfvehaltiga och qväfvefria
beståndsdelarna. Åtskilliga andra omständigheter måste af
lätt insedda skäl härvid tagas i betraktande, såsom
t. ex. procenthalten af de verkligen närande
beståndsdelarna af det ena eller andra slaget, men
proportionen mellan ämnena måste alltid tagas med i
räkningen och är i synnerhet af vigt i de fall, då det
gäller att utvälja den under vissa omständigheter
lämpligaste födan.
Ett exempel, som belyser detta och som visar
oss vigten af att känna de qväfvehaltiga och
qväfvefria beståndsdelarnas mängd i våra födoämnen, är
den s. k. Bantingska dietkuren. Genom den
vill man minska fettbildningen i kroppen eller bringa
det redan färdigbildade fettet att försvinna, och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
