- Project Runeberg -  Om födoämnena : granskade med afseende på deras näringsvärde /
34

(1873) [MARC] Author: Olof Hammarsten
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ensidigt betraktat dem från kemisk ståndpunkt. Den
kemiska sammansättningen af ett födoämne kan
också aldrig lemnas åsido, hon kommer alltid att väga
tungt i vågskålen vid bedömandet af näringsvärdet;
men icke kan hon derför ensam vara det
bestämmande. Om vi tänka oss ett födoämne af den
möjligast bästa kemiska sammansättning, men i öfrigt
så beskaffadt, att dess närande beståndsdelar icke
kunde komma organismen till godo; icke kunde väl
detta födoämne ega samma värde, som ett annat af
mindre god sammansättning, men så beskaffadt, att
kroppen med lätthet kunde tillgodogöra sig dess
närande beståndsdelar? Och skulle väl samma
födoämne, eller ens samma näringsämne, behandladt på
olika sätt, alltid ega samma värde? Säkerligen icke.
Ägghvitan har sin gifna sammansättning, och från
kemistens ståndpunkt är hennes näringsvärde
detsamma, antingen hon finnes i flytande form, såsom
i ägget, eller i fast form och så torkad, att hon kan
rifvas till ett fint pulver. Men fråga vi, om
näringsvärdet i båda fallen är detsamma, om kroppen
sålunda alltid kan tillgodogöra sig samma mängd af
ägghvitan, så lär oss det fysiologiska experimentet,
att detta icke är fallet. Under det att den vanliga
hönsägghvitan är ett förträffligt näringsämne, fann
norrmannen Heiberg deremot den torkade och fint
pulveriserade hönsägghvitan vara så svårsmält, att
nästan hela den förtärda massan bortgick obegagnad
med uttömningarna. Panum i Köpenhamn fann, att
en och samma deg hade ett olika näringsvärde, om
den förarbetades till bröd eller gryn. Brödet hade
ett större näringsvärde än de af samma deg beredda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:27:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fodoamnen/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free