Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fällen hafva en olika tyngd; understundom kan denna
tyngd blifva rätt betydlig, och detta måste framför
allt blifva fallet vid förtärandet af sådana födoämnen,
som innehålla en ringa mängd närande och en
betydlig mängd osmältbara eller oväsentliga
beståndsdelar. Men de så beskaffade födoämnena äro,
såsom vi ofvan funnit, ofta just de svårsmältaste, och
dessa, af hvilka stora vigtsmängder måste förtäras,
måste sålunda förorsaka kroppen mera arbete än de
lättsmältare. Men detta större arbete, bestående deri,
att man för med sig en onyttig ballast af
osmältbara, odugliga ämnen, måste vara icke blott ganska
värdelöst utan rent af en kraftförlust; och ett
svår-smältare födoämne, som nödgar till ett sådant
onyttigt arbete, måste äfven hafva mindre värde än ett
lättsmältare.
Födoämnenas tyngd är dock ej den enda
orsaken till arbete för kroppen; matsmältningen sjelf
är ett arbete. Under matsmältningen utföra
nämligen magen och tarmarna vissa rörelser, genom
hvilka innehållet noga blandas med
matsmältningsvätskorna och så småningom föres framåt till nya
delar af tarmkanalen; körtlarna befinna sig i en
stegrad verksamhet och afsöndra i mängd de safter,
genom hvilka födan kemiskt förvandlas;
blodomloppet i tarmkanalen är lifligare, temperaturen högre,
och allt antyder ett ökadt arbete inom
matsmältningsorganen. Detta arbete ger sig ock på flere
sätt tillkänna, och mången liar helt säkert erfarit
det på sig sjelf. Huru ofta inträder icke efter en
riklig måltid en viss slapphet och dåsighet, och
hvilken är väl orsaken härtill, om ej den, att vid det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
