Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att ersätta de af organismen förbrukade qväfvehaltiga
ämnena.
Såsom medel att ersätta förbrukade qväfve fria
ämnen stå i främsta rummet de rena näringsämnena,
fett och socker. Bland födoämnena står i detta
hänseende antagligen mjölet af våra sädesslag,
synnerligen det finare mjölet, framför ärter och bönor,
hvilka äro fattigare på stärkelse och dessutom, så
framt de icke äro malda till mjöl, säkerligen äfven
äro svårsmältare. Potatis har egentligen sitt värde
såsom medel att ersätta de qväfvefria ämnena, men
såsom sådant är han dock underlägsen både
sädesslagen och ärterna. Rotfrukterna äro ännu
fattigare på näringsämnen än potatisen, och deras
näringsvärde säkerligen också ännu mindre. De
s. k. grönsakerna (spenat, sallat o. s. v.) äro med
få undantag fattiga på näringsämnen, men
synnerligen rika på vatten, och sålunda äfven de af
under-ordnadt värde. Ofta nog, då de hufvudsakligast för
smakens skull förtäras såsom tillsats till annan föda,
äro de kanske också mera att betrakta såsom
njutningsmedel än som födoämnen.
Det kan hända, att i denna granskning af
näringsvärdet för liten uppmärksamhet blifvit egnad åt
födoämnenas mineralbeståndsdelar, och mången
kan derför möjligen anse dem vara af mindre vigt
och betydelse. Detta senare är dock visst icke
fallet; mineralbeståndsdelarna kunna på intet vilkor
undvaras, och det torde derför vara på sin plats
att nämna något om de födoämnen, ifrån hvilka
menniskan hufvudsakligast hemtar sitt förråd af
oorganiska näringsämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>