ningen. Öfvergår redogörelsen till geografiskt bestämda orter, så sker det derigenom, att vissa floddalar, bergpass m. m. utpekas såsom synnerligen besökta stråkvägar. Men man väntar förgäfves på att en eller annan arts vägar blefve uppdragna på kartan, att de enskilda företeelsernas iure sammanhang, arternas bestämda flyttnings-banor, blefve förtydligadt; lika litet redogöres hvart de iakttagna massorna egentligen taga vägen eller från hvilka orter de samlats. Emellertid har småningom hopats för framtiden ett allt större underlag af fakta, till stor del bildande ett aggregat af uppgifter utan planmässig ordning uti det hela. Materialet utgöres af uppgifter af tvenne olika slag. Den rent faunistiska literaturen erbjuder talrika iakttagelser om förekomsten af olika fogelarter uti alla länder; genom ändamålsenlig behandling kunna dessa meddelanden leda till kännedom af flyttningsvägarne lika säkert som till utstakade gränser för arternas utbredning i allmänhet och sär-skildt för deras häckningsområden. Går man deremot ieke omedelbart den geografiska frågan på lifvet, utan först vill utreda tiden för flyttningens fortgång på olika orter, för att på denna väg leda sig till kännedom också af väg-sträckningarne, så måste såsom utgångspunkt för undersökningen begagnas de klimatologiska iakttagelser om tiden för foglarnes ankomst, hvilka literaturen numera erbjuder i mer eller mindre ordnadt skick. — Begge sätten liafva blifvit anlitade. Det förstnämnda materialet har ledt till målet endast beträffande mindre områden och enskilda arter, men icke till någon framställning af frågan i dess helhet eller någon större del deraf. Deremot har det senare materialet tjenat såsom grund för ett mer omfattande försök att utreda ämnet, det enda som literaturen hittills har att uppvisa. Med anledning häraf må uppmärksamheten egnas främst åt den redan inslagna metoden och dess resultat.