Calvi (Naum. VII, 360, noten); årligen i alla drägter vid Genua och tillfälligtvis vid Nizza och Sicilien enl. Yarrell (II, 509). Anser albifrom upptages af Savi bland Italiens foglar enl. Yarrell (III, 165). Anser leucojnis. Enligt Groells på genomtåg uti Castilien, Brehm. Anser bernicla likaså. Larus glaucus. Enl. Vidal funnen vid Albufera, Brehm. (Upptages af Cara för Sardinien, men enligt Salvadori, sid. 8, med orätt.) Larus tridactylus. Tillf, om hösten vid Valencia, Vidal; Murcia enl. Brehm. Sardinien ett par exx. tillfälligtvis, Salv. Genua om vintern enl. Yarrell; Palermo mycket sällsynt. Saun-ders l0). Constantine vid Algiers kust allm. enl. Laboulysse och Taczanoweki "). Tripoli enl. Yarrell (Eli, 584). Vid vestra Medelhafvet hafva af de utvalda arterna blott sådana blifvit funna, som visat sig också längs Rhen-Rhone-lmien, dock bafva Phalaropus fulicarius, Larus ebur-neus och Mergulus alle numera ej erhållits ens tillfälligtvis. Deras rol spelas här åter af andra (Tr. maritima, Anser-arterna och Lar. glaucus), som i sin tur hålla på att försvinna ur listorna och om hvilka uppgifterna derföre äro högst osäkra. Några komma hit mera sällan om vintern (Tr. arenaria, canutus, Lar. tridactylus), och slutligen ett par arter (Ch. helveticu-s, Tr. subarcuata, minvta) lika regelbundet och talrikt som till Lyoner-bugten, dels för hela vintern, dels allt ännu blott på genomtåg. — Sådant är förhållandet på flesta ställena, nemligen vid Spaniens ostkust, på Sardinien och i Italien med dess öar, åtminstone enligt de uppgifter, som stått till buds. Dessutom äro några arter uppgifna från Spaniens inre. Särskildt är det anmärkningsvärdt, att en och annan art förekommer vid Saunders, The Ibis 1869, s. 396. >i) Taczanowski, Jonm. f. Orn. 1870, s. 33.