- Project Runeberg -  För hemmets andaktsstunder /
215

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de Gud. Han lever evinnerligen. Föräldrar dö, make dör,
barn dö. Men Gud lever från evighet till evighet. Han blir
aldrig gammal, aldrig svag eller matt eller trött. Han lever,
och han är densamme i går och i dag och i all evighet. Han
är ständigt när de sina, han ser alla deras behov, han känner
alla deras frestelser, deras sorger och fröjder, han hör alla
deras suckar, han räknar alla deras huvudhår. Han slår och
han helar, allteftersom det behöves. Han tuktar och förlåter.
Men han stöter aldrig bort. Från världens begynnelse har
sådant aldrig hänt, och intill världens ände skall det aldrig
hända. O, vilken Gud!

När skall jag få träda fram inför Guds ansikte? Ps. 42:3.

v innehållet i denna psalm kan man se, att sångaren

var långt skild från Jerusalem, helgedomen och guds-

tjänsten, och att han djupt sörjde däröver. Han var
således fördriven. Därav hava lärda bibeltolkare med all rätt
dragit den slutsatsen, att han hade följt David, när denne
måste fly för Absalom.

Psalmisten tänker på helgedomen i Jerusalem, där folket
trädde fram inför sin Gud. Han kunde visserligen överallt,
även i landsflykten, tala med Gud, den allestädes närvarande.
I denna psalm gör han det ju också. Men Guds helgedom var
honom alldeles särskilt kär. Dit längtade han. En dag i
Herrens gårdar var för honom bättre än eljest tusende (Ps. 84: 11).
Alldeles likadant känna de troende det nu. När de få se ett
hus, där de kunna komma samman för att dyrka Gud, sjunga
hans lov och höra hans ord — huru glädjas de icke! Och
huru längta de icke att få komma dit! Och huru tomt känna

Den 13 juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:27:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fohan/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free