Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Landshöfdinge-ackordsregleringen.
Ackordsaftal vid befordringar till embeten och tjenster
eller, egentligare att tala, kö}) af embeten och tjenster utgjorde
från gammalt ett missbruk, som i flera hänseenden utöfvade
ett menligt inflytande på statsförvaltningen. Inom arméen blef
afskaffandet deraf tillvägabragt genom en år 1833 vidtagen
ackordsamorteringsanstalt, och emot ackord för
landtstatstjen-ster utfärdades 1820 och 1831 förnyade förbud med skärpta
kontroller; men för landshöfdingebeställningar hade ackordsaftal,
till stor del härledande sig från den tid under förra
århundradet, då representationen äfven på denna del af
statsförvaltningen utöfvade det väsentligaste inflytande’), fått fortgå, enär
innehafda försäkringar om ackordsersättning icke utan
förnärmande af laglig rätt kunnat rubbas. Dock hade före 1840
åtgärder vidtagits till ackordens amortering för de
landshöfdingebeställningar, der sådant utan berörda hinder kunnat ske.
Dels genom bestämda amorteringsafdrag å lönerna, dels genom
de bidrag, som Hans Maj:t konungen för regleringens påskyn-
M För erinran, till hvilken höjd tjensteköpsmissbruket kunnat drifvas, må
anföras ett exempel, bland många, från 1760 års riksdag, hvilket tillika
kan tjena till prof på moralen hos dåvarande riksdagsregering.
Revisionssekreteraren Silfvers k jöld begärde, under förebärande af
sjjik-lighet och snart förestående död, och fick ständernas tillåtelse att
bort-ackordera sin syssla åt ett hofrättsråd, som åter skulle afstå sin åt en
häradshöfding, hvilken skulle efterträdas af en arkivarie i hofrätten.
En månad derefter begärde samme revisionssekreterare att få
ackordera sig till landshöfdingeembetet i Halland, och ständerna samtyckte
dertill; hvarefter han fans ega krafter nog att bekläda
landshöfdingeembetet i tio år och ytterligare i tio år presidentsembetet i Göta
hofrätt. (Se Malmström: Frihetstidens hist. IV. s. 106.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
