Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
hyste civildepartementschefen allvarliga betänkligheter. En
vigtig princip, som lagstiftarne uppenbart haft till ögonmärke,
då de bestämt ett inskränktare antal statsrådsledamöter i
interimsregeringen, ansåg han hafva varit det nödvändiga
vilkoret af kontinuitet, hvilken princip skulle blifva allt för
mycket åsidosatt genom antagandet af en dylik organisation,
(xenom godkännande af förstberörda förslag skulle ock tre
olika latituder af myndighet bland statsrådspersonalen
uppkomma, nemligen två regeringsledamöter röstegande för alla
departement, en för trenne och tre endast för sitt eget departement.
Enligt det andra förslaget åter skulle tre ledamöter blifva
röstegande för fem departement och de öfriga hvardera för ett. Då
för öfrigt 43 § R.F. uttryckligen föreskrefve förordnande af
trenne ledamöter i interiinsregering (jemte ordföranden) men
ostridigt vore, att enligt de två förstnämnda förslagen sex
statsrådsledamöter skulle blifva primitift förordnade, ehuru
med olika utsträckning af delaktighet deruti ocli med
bestämmelse att endast trenne i sänder skulle tjenstgöra, ansåg
civildepartementschefen denna omständighet utgöra ett hinder för
förslagets verkställighet, som svårligen kunde undanrödjas.
Deremot och då af det tredje förslagets antagande minsta
olägenhet syntes vara att emotse, tvekade han desto mindre
att rösta derför, som, ehvad en departementschef förestode ett
eller tlera departement och ehvad han i ärendenas beredande och
föredragning biträddes af vederbörande expeditionschef eller ej,
den juridiska delen af hans ansvarighet vore den samma.
Det kunde med visshet emotses, att framställningen af
detta ärende med hänsyn ej mindre till rikets ständers
förbiseende vid behandlingen af grundlagsförslaget om
statsrådets reorganisation än grundlagsföreskrifternas oklara skick,
som kunnat lemna rum för så skiljaktiga åsigter om
tillämpningen, skulle hos konungen uppväcka den lifligaste förtrytelse,
desto mera som det icke kunde vara något tvifvel derom, att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
