Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
af då gällande lag icke gjort något egentligt afseende
här-uppå, hvilket syntes deraf, att det efter landsrätt, med ett
ringa undantag, vore tillåtet att, undan barn och
bröstarfvingar, genom testamente till skylda eller oskylda bortgifva den
jord, makarne före eller under äktenskapet förvärfvat, jemte
alla ärfda och förvärfda lösören; — att för öfrigt och dä en
hustrus pligter och omsorger icke mindre i den ena
samhällsklassen än i den andra stode i ett visst förhållande af jemlik
-het till mannens, all anledning saknades att utstaka en
skiljaktig giftorätt för olika stånd m. m.; och
beträffande arfsrätten, att, då man tänkte sig tillbaka till
de tider, när eganderättens öfverflyttning genom arf först
uppkom, man utan svårighet kunde finna, hvarföre qvinnan i
denna del var vanlottad emot mannen; hvarken erkändes
nemligen då en sjelfständighet, som förutsattes såsom vilkor för
rättigheten att dela egendom med andra, eller var sjelfva
egendomen hos de folkslag, som ännu icke fäst sig vid
jordbruk, af sådan beskaffenhet, att den kunde af qvinnan
begagnas; hos dem åter, som hade jordbruk till hufvudnäring och
hos hvilka i följd deraf eganderätt till fast egendom var
införd, var den grundsats nästan allmänt antagen, att jorden
borde bibehållas inom slägterna eller, rättare sagdt, inom de
familjemedlemmar, som buro slägtnamnet, hvarföre det var
nödigt, att endast sönerna ansågos för arfvingar till jorden,
men i samma mon som egendomarne blefvo så till sägandes
mera rörliga genom testamentsrätten samt köp och andra
afhandlingar, som voro oskiljaktiga från en mera utbredd
kultur, förringades ock vigten af det skäl, som utestängde
qvinnan från deltagande i arf; — att då i följd häraf qvinnan
berättigats till hälften i arf mot mannen, grundvalen
derigenom var lagd till lagens vidare fullkomnande i framtiden, enär,
sedan man erkänt qvinnans rätt till arf i allt slags egendom,
och mannen ej längre hade uteslutande rätt att ega jord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
