Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
C. Gr. Mörner ocli borgm. Lagergren) med antydning-
deruppå, att den bestående arfslagstiftningen innefattade ett
ståndsprivilegium för ridderskapet och adeln. Äfven nu
bifölls förslaget af de tre ofrälse stånden, af bondeståndet med
betydligt svagare minoritet än vid nästföregående riksdag.
Hos ridderskapet och adeln deremot var motståndet starkare
än någonsin. Utom den argumentation, som begagnades vid
föregående riksdag, anfördes emot förslaget hufvudsakligen:
att den gamla odallagen, som låge till grund för arfslagen,
under 500 år här i landet bibehållit ett oberoende
adelsstånd och ett oberoende bondestånd; — att i Frankrike, der
man vid den första revolutionen införde den lika arfsrätten
efter de nordamerikanska förenta staternas föredöme, haft
den bekymrande erfarenhet af jordstyckningens tillväxt, att
parcellernas antal femdubblats *); — att jemlikhet i omsorger,
förbindelser och bördor makar emellan i verkligheten icke
egde rum, ej heller jemlikhet i behof för söner och döttrar,
ocli att följaktligen könens likställighet i afseende å
giftorätt och arfsrätt icke kunde grundas på naturenliga
förhållanden -); — att det vore ett misstag att grunda arfsrätten
på grundsatsen af medfödd rätt, emedan ingen födes med
naturligt rättsanspråk på annan egendom än den han sjelf
kan förvärfva3); — att’der, hvarest genom arfslagarne
förmögenheten splittrats i otaliga delar, demokratien på detta
stoft bygger sin tron, ocli att adeln genom förslagets
antagande skulle bädda sin graf4); — att arfslagarne hade ett
nära sammanhang med hela den gamla svenska odalrätten,
på grund af hvilken odaljord ansågs såsom en ättens
gemensamma tillhörighet, af hvars besittning ättens anseende och
’) H. e. grefve M. Björnstjerna.
2) Frih. C. R. Cederström, åberopande jur. prof. Schlyter.
3) Frih. X. Palmstierna.
4) Grefve L. Ugglas, åberopande Tocqueville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
