Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
af egenskaperna af bofast, oberoende och fullmyndig. Likväl
höll utskottet före, att ej blott för enskildes utan äfven för
samhällets allmänna väl deltagandet i statens lagstiftning till
en viss grad måste rättas efter deltagandet i statens allmänna
bördor, i anseende hvartill rättigheten att välja och kunna
väljas borde beräknas icke blott efter folkmängd, men efter
den afgift hvar och en erlägger för samhällets bestånd.
Af denna konstitutionsutskottets framstälda, såsom det
vill synas ej fullt klara, teori blef dock ingen frukt. 1809
års män lemnade ståndsförfattningen till sina grunder orörd.
Missbelåtenheten med representationsskicket var
emellertid väckt och lät icke vidare sofva sig. Ståndsindelningen,
som genom århundraden gått i arf från den gråa forntiden,
ville man i allmänhet icke längre finna tidsenlig. De tunga
formerna för riksdagsarbetet voro ock otillfredsställande; men
den mest i ögonen fallande bristen var uteslutandet från
representationsrätt af medborgareklasser, som i bildningsgrad
och förmögenhetsvilkor icke kunde anses underlägsna någon
af de representerade klasserna, ocli det var ock genom dessas
väl befogade klagan som missnöjet med det bestående
representationsskicket förnämligast underhölls ocli allt mera
stegrades.
Af de enskilda sträfvandena för statsskickets förbättrande
i detta hänseende har den af Carl Henrik Anckarsvärd och
Johan G-abriel Richert år 1830 offentliggjorda skrift under
titel »Förslag till nationalrepresentation» företrädesvis
ådragit sig uppmärksamhet. Denna skrift afsåg att bringa vår
representation till nära förvandtskap med den norska. Enligt
dess allmänna grunder skulle rikets ständer vara svenska
folkets representanter och utgöras af tvenne afdelningar,
benämnda den ena »ständernas stora nämnd» och den andra
•»ständernas pröfningsnämnd*. Till den förra skulle hvarje
Fåh rceiis , Skild ringa r 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
