Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Fil. lic. E. Ingers, Skånelitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
melodier, musik och danser“ i årg. 1895, en förträfflig samling af skånsk
folkmusik, som efter hvad upptecknaren meddelat, snart torde utgifvas i ny
och betydligt tillökt upplaga. — Af “De svenska landsmålen“, som är väl
värd att uppmärksammas af våra folkbibliotek just för hembygdslitteraturens
skull, säljas ej lösa häften, men äldre årgångar från 1881 kunna erhållas till
prenumerationspriset 3 kr. och till halft pris, då 10 årgg. tagas på en gång.
Skånska bygdemålsberättelser finnas för resten i stort antal. I Oscar
Svahns “Svenskt skämtlynne“ ingå sålunda en hel del. En ganska god
samling är Tröl Sjinssens (M. E. Andersson) “Skånskt folklynne“ (andra
uppl., Malmö 1893, 1 kr.), som innehåller kväden och “pasjaser“ dels på
riksspråk, dels på vemmenhögsmål. Detsamma kan sägas om ett litet häfte
“Teckningar och toner ur skånska allmogens lif", utgifvet af skånska
landsmålsföreningen (Lund, Gleerup, 1888, 2:25 — 1:00). På tal om bygdemål
kan det också vara skäl att här nämna A. Falkmans “Ortnamnen i Skåne“
(Lund, Gleerup, 1877, 3 kr. — 1:50), hvari man finner språkhistoriska
notiser och betydelseförklaringar för ett stort antal ortnamn. Arbetet kan ej
sägas motsvara den nutida språkforskningens kraf och innehåller åtskilliga
misslyckade ordförklaringar, men som det enda försöket i sitt slag, kan det
dock förtjäna omnämnande.
Större delen af här uppräknade skrifter hänföra sig, kan man säga, till
det Skåne, som varit. Äfven folklifsskildringarne måste i hufvudsak anses
träffa en generation, som nu är försvunnen. Öfverallt i vårt land har ju
allmogens lif under de sista decennierna undergått stora förändringar, kanske
dock ingenstädes större än i Skåne.
Någon sammanfattande framställning af Skånes land och folk, sådant det
är i våra dagar, finnes, såsom redan är antydt, tyvärr icke. En “Illustrerad
beskrifning öfver Skåne“ af M. Hörlén (tredje uppl., Stockholm, Bonnier,
1900, 30 öre) är blott en kortfattad, närmast för folkskolan afsedd
landskaps-geografi. Provinsens hufvudnäring, åkerbruket, är behandlad af Hj. Nathorst,
“Landtbruket i Skåne“ (Lund, Gleerup, 1896, 0:50 — 0:25), men äfven
denna beskrifning är i någon mån redan föråldrad, i betraktande af den
betydande utveckling jordbruksnäringen och framför allt boskapsskötseln
genomgått under de senaste åren på den skånska slättbygden. I likhet med K.
Hildebrand i hans förutnämnda artikel vill jag äfven fästa uppmärksamheten
på landshöfdingeämbetenas femårsberättelser, som till billigt pris kunna fås
i bokhandeln. I dem finner man åtskilliga uppgifter rörande näringar,
befolkningsförhållanden m. m., som kunna vara nog så instruktiva.
I Svenska Turistföreningens årsskrifter (pris 3 kr.) innehållas äfven en
en del goda skizzer från våra dagars Skåne. I denna publikation, som ju
är synnerligen förtjänt af folkbibliotekens uppmärksamhet, får man bl. a. stifta
bekantskap med den främste nu lefvande skildraren af skånsk natur, d:r Paul
Rosenius. Hembygdens landskap — dess djurlif och växtvärld inbegripet —
tecknas af honom med naturvetenskapsmannens detaljkunskap i förening med
konstnärlig gestaltningsförmåga och kärleksfull förståelse. Hans båda böcker
“Naturstycken“ (Stockholm, Wahlström & Widstrand 1897, 3 kr.) och
“Under skilda himmelstrecku (Malmö, Sydsv. Förlagsaktiebolaget 1903,
2:50) innehålla välskrifna naturskizzer och reseintryck från så vidt skilda
näjder som t. ex. Lappland och Egypten, men framför andra utmärka sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
