Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Från skilda håll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grannländer. De olika bibliotekens ekonomi, organisation, utlåningssystem
m. m. behandlas rätt ingående.
Hvad de danska biblioteken beträffar, förvånas man öfver deras höga
utlåningssiffror, i synnerhet som den tid de hållas öppna förefaller väl knappt
tilltagen; så är t. ex. Fredriksbergs kommuns folkbibliotek stängdt 3 månader
i följd, nästan under hela sommaren! — Hufvudparten af skildringen ägnas det
Deichmanska biblioteket i Kristiania, som genom stadens storartade frikostighet
och bibliotekarien Nyhuus’ insikt och energi nått en hög ståndpunkt. Detta
bibliotek, som har sina låntagare bland samhällets alla klasser, ej blott bland
de minst bemedlade, ledes fullständigt efter amerikanskt mönster.
Från Amerika förskrifver sig det utmärkt praktiska s. k. Brownska
utlåningssystemet och därifrån har väl också tanken på “öppna hyllor“
hämtats, d. v. s. fritt, men kontrolleradt tillträde till själfva boksamlingen,
hyllorna, hvarest allmänheten själf får utvälja de böcker den önskar. Öppna
hyllsystemet har nästan öfverallt, där det införts, visat sig öka intresset för
biblioteken: låntagarna finna det trefligt att själf få gå och välja bland
böckerna, och det inses lätt, hvilken fördel det är för den mindre
litteratur-kunniga publiken att kunna taga fram och bläddra i böckerna och därigenom
öfvertyga sig om deras lämplighet, i stället för att begära dem efter en
katalog, som oftast blott innehåller de magra titlarna. I de nordiska länderna,
med deras för sin ärlighet bekanta befolkning, har nog detta system en framtid.
En annan nyhet från det stora föregångslandet på andra sidan Atlanten
är det Deweyska decimalsystemet, om hvars lämplighet, i synnerhet för
’ folkbibliotek, undertecknad — i likhet med hr Nilsson — ställer sig mycket
tveksam. Nog möjliggör det en god statistik, men ...
Slutligen lämnas en redogörelse för de med ekonomiska svårigheter
kämpande, genom enskildt intresse underhållna “Kristiania folkebiblioteker“
samt för de svenska folkbiblioteken i Malmö, Helsingborg och Göteborg.
I denna kommunala föregångsstad upprättades för ej länge sedan 2 bibliotek,
hvilka i fråga om treflig inredning och godt bokurval tillfredsställa mycket
höga fordringar.
Hr Nilssons välskrifna lilla broskyr lämnar ett lifligt intryck af det
intresse, som f. n. gör sig gällande i de nordiska länderna på folkbildningens
område. A. H—h.
Stockholms Arbetarebiblioteksförbund, som vid 1903 års slut
räknade 112 föreningar med 17,100 medlemmar, och hvilket som bekant äger
Stockholms Arbetarebibiiotek, har sändt oss årsberättelse för 1903. Det
framgår af densamma att-boklånens antal ökats med 6,288 till 71,226.
Volymantalet uppgår till c:a 13,800. I år hafva 3 utldningsstationer upprättats.
Stadsfullmäktige visa sig förstå bibliotekets värde genom att anslå 4,000 kr.
för 1904. Under 1903 utgick beloppet med 3,000 kr.
Svensk litteratur i utlandets folkbibliotek. Das gemeinnützige Verein
i Dresden har utgifvit en mönsterkatalog, som befunnits så förtjänstfull, att
kungariket Sachsens folkbibliotek äro tvungna att för statsbidraget välja efter
denna katalog. Slår man upp afd. “Holländsk, dansk och svensk litteratur“,
finner man den svenska litteraturen representerad af Tegnérs Frithiofs Saga
och 8 (åtta) böcker af Sigurd. Herr Hedenstiema är sålunda den enda
representanten för svensk skönlitteratur efter 1850! Detta i 4. uppl. 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
