Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Fil. lic. Oskar Vilh. Vennersten, Gotlandsböcker - S. Berg, Gustaf Janson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fått sin plats, beror därpå, att antecknaren af dessa rader anser sådan vara
oundgänglig, när den är af den natur som den ofvan anförda och ej hör till
den klass, hvilkens enda utmärkande egenskap består i en non plus ultra
å syndafallskunskap.
Så till sist, lefve Gotland och intresset för detsamma!
Oskar Vilh. Wennersten.
Gustaf Janson.
Hjärtats Frihet, 1896, Gernandts förlag (liksom de fyra följande), 3 kr.
En uppkomling, 1898, (2 kr.)
Paradiset, 1900, (3 kr.)
Abrahams offer, 1901, (3: 75.)
Gamla Gastar, 1902, (3:50).
Nils Dobblare, 1903, Aktiebol. Ljus* förlag (2 delar, 2:75 och 2:50.)
Som ofvanstående lista visar är Gustaf Jansons insats i vår skönlitteratur
ej obetydlig, hvad antalet arbeten beträffar. Att Folkbiblioteksbladet önskat
en öfversikt af densamma torde dock bero mindre därpå än på att hans
författareskap äger åtskilliga egenskaper, som göra det lämpligt till läsning för
vidare kretsar än en hel del af vår vitterhet ännu kan nå. Janson väljer
oftast ämnen ägnade att väcka allmännare intresse, stundom t. o. m. ganska
aktuella; handlingen i hans böcker skrider raskt framåt, framställningssättet
är enkelt, utan särskilda konstgrepp, men dock lifligt och fängslande.
Själf-fallet komma dock dessa egenskaper till synes i olika grad hos de olika
arbetena.
Minst betydande är helt naturligt debutarbetet, Hjärtats frihet. Som
undertiteln, två ungas öden, ger vid handen, är det en kärlekshistoria, denna
gäng om en helt ung målare och dito vaktmästardotter, statist vid en mycket
medelsortig teater. Han är henne betydligt öfverlägsen ej blott till börd
och bildning utan äfven i begåfning och själsadel, henne är det ej
egentligen något ondt med, men hon är ytlig, fåfäng, litet osannfärdig i fall af
behof och har på grund af bristande bildning och sitt teaterlif en mycket
skef uppfattning af hvad som är värdefullt och äkta i lifvet. Emellertid
utvecklar allt sig ganska snällt och stilla på det hela taget; sedan han
presenterat sig en afton på gatan, följer han henne hvarje kväll till hennes port,
och när grannarna börja prata och föräldrarna få nys om saken, förlofva de
sig. Skildringen af hur konstnären mottages af fästmöns fader, vaktmästaren,
f. d. misslyckad skådespelare, och den snälla, förtryckta modem hör till det
man minns bäst i boken. Några af missförstånd vållade slitningar, och så far
han till Paris för att fullfölja sina studier. Ytterligare missförstånd och
skvaller, som göra att han försöker sig på ett par parisiska
konstnärsför-hållanden, tills han slutligen får klart f#r sig, att “hjärtat har ingen frihet,
sedan det på nåd och onåd gifvit sig“. Fastän han ser hur underlägsen
honom fästmön är, är han viss på, att lyckan finnes blott i fasthållandet vid
och af henne, och reser hem för att vinna tillbaka henne, som glidit ifrån
honom. Det lyckas i en handvändning, och allt är godt och väl. Redan
här visar sig för öfrigt den sidan hos Janson, att han gärna vill yttra sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
