Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Fil. kand. Axel Hirsch, Litteratur rörande folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utsända stipendiater, dels af studenter under ferietiden. Detta stoff har
insamlats under åren 1895—1901 och gifver därför en ganska tillförlitlig bild
af förhållandena vid sekelskiftet.
Siffrorna förvåna ofta läsaren. Så t. ex. föreligga uppgifter från ej
mindre än 1,864 bibliotek, (Steenberg uppgifver i “Folkebogsamlinger“ af år
1900 antalet till 600) och detta gör 1 bibliotek på 1,455 inv., i Uleåborgs
län finnes 1 på 2,025, i Nylands 1 på 795 inv. De svenskspråkiga J)
bibliotekens antal är 12,7 %, och som bevis på språkstridens häftighet kan
anföras, att hela antalet bibliotek, där både svensk- och finskspråkig litteratur
är representerad, uppgår till summa 13. I afseende på bibliotekens ålder
upprättades de flesta före 1875. 80-talet visade ringa intresse för denna
rörelse. Men inemot sekelskiftet grundlädes ett mycket stort antal, ty
för-svararne af den finska nationaliteten sågo i folkbiblioteken trogna
bundsförvanter. Initiativet har i de flesta fall utgått från lärare, präster och
studenter, hvilka i föreliggande bok benämnas “ståndspersoner“.
Bibliotekens storlek är växlande, största antalet ha mindre än 200 band,
blott 18 % ha öfver 500. Boksamlingarna i städerna äro naturligtvis de
största. I Helsingfors anslå myndigheterna årligen 50,000 mark till biblioteket,
som har egen byggnad, uppförd 1880 för en kostnad af 200,000 mark.
Äfven i Åbo finnes ett ståtligt bibliotek, ett slags “enhetsbibliotek“, i släkt
med dem, hvilka Nörrenberg omnämner på ett annat ställe i detta nummer.
Utlåningssiffrorna äro icke ovanligt höga, delvis beroende på bibliotekens
ekonomi: ej fullt */4 af dem ha regelbundna inkomster. Till slut lämnar
förf. några råd angående främjandet af folkbibliotekssaken. Han föreslår
större samarbete mellan grannbiblioteken. Ifrån centralbibliotek, som
inne-höllo de dyrbarare böckerna, skulle årligen mindre delar sändas ut på vandring
mellan kommunens öfriga boksamlingar, hvilka själfva skulle innehålla en
utvald samling af den mest eftersökta litteraturen. Vidare borde man taga
fasta på vissa stadganden i folkskoleförordningen rörande bibliotek.
Folk-upplysningssällskapet arbetar med ifver och framgång på att höja
bildningsnivån hos de breda lagren, och då nu en stor mängd enskilda fått ögonen
öppna för bibliotekens betydelse i kampen för den egna kulturens räddning,
är det möjligt att den förhoppningsfullhet, som genomgår den här omnämnda
boken, skall visa sig vara berättigad.
Det danska jordbruket står som bekant på en mycket hög ståndpunkt,
tack vare befolkningens vakenhet, omtanke och flit. Det danska
husmans-bruket och de ekonomiska sammanslutningarna mellan jordbrukarna vittna om
dessa egenskaper. Men utom praktisk duglighet fordras ock teoretiska insikter
och upplysning, och detta söker man bibringa landtbefolkningen genom att
bland densamma sprida värdefull landtbrukslitteratur. Visserligen finnes i
Danmark sockenbibliotek i stort antal, men dessas innehåll af ifrågavarande
itteratur äro oftast föråldrad och föga läst, och frågan om spridande af
landtbrukslitteratur är därför under debatt. Steenberg redogör för den nuvarande
tillgången och läsningen af denna litteraturgren och kommer till ganska
nedslående resultat rörande dess användning. I Sverige, Norge och Holland äro
förhållandena likartade. Men i Förenta staterna ha vi mönsterlandet äfven i
*) De mest lästa svenska förf. i Finland äro J. O. Åberg. Georg Starbäck och Carl
Blinck!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
