Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Fil. kand. Anton Blanck, Populära arbeten i konsthistoria och konstindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
märkena hänvisa vi framför allt till de talrika tidskrifterna af arkeologiskt och
konsthistoriskt innehåll. Sådana äro: Antiqvarisk Tidskrift för Sverige (märkas
bör, Wrangel: Upsala Domkyrka, Hildebrand: Skara Domkyrka m. fl.) Kungl.
Witterhets-, Historié- och Antikvitetsakademiens Månadsblad (innehåller
smärre meddelanden och artiklar, ofta illustrerade), Svenska
Fornminnesföreningens Tidskrift (ett stort antal uppsatser ang. medeltida arkitektur). Vidare
märkas de enskilda landskapens fornminnesföreningars tidskrifter, Upplands
(särdeles god), Södermanlands (“Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria“),
Jämtlands, Östergötlands, Västergötlands, Hallands, Bohusläns (Bidrag till
kännedomen om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia), Historisk
tidskrift för Skåneland.
En hel provins medeltida konst skildra Brunius’ Gotlands konsthistoria
och Skånes konsthistoria under medeltiden samt Konstanteckningar under en
resa 1849, alla något föråldrade men ännu af stort värde. Enskilda
monument skildras af Fr. Lilljekvist: Strängnäs domkyrka, (69 s., 4 pl., 1891,
2 kr.). Hildebrand: Visby och dess minnesmärken (136 s. o. 8 planscher,
1893, 16 kr., inb. 20 kr. (Beträffande altarskåp hänvisas till J. Roosval:
Om altarskåp i svenska kyrkor och museer ur mäster Jan. Bormans verkstad
i Brtissel, (80 s., 12 pl., 1903, 5 kr.); för väggmålningar till Sylwan:
Kyrkmålningar i Uppland från medeltidens slut, Antiqvarisk Tidskrift XIV: 1.
För den nyare tidens byggnadskonst är litteraturen mer knapphändig.
Hufvudverket på detta område, G. Upmarks stora praktverk Die Architektur
der Renaissance in Schweden hvaraf en svensk upplaga inom den närmaste
framtiden utkommer. För en orienterande öfverblick hänvisa vi därför till
Eichorns tillägg till den svenska Öfversättningen af Liibkes Arkitekturens
historia, 1871, 20 kr., nu delvis föråldradt och ganska knapphändigt, samt
framför allt till hithörande kapitel i Hahrs Arkitekturens historia.
För studiet af Stockholms intressanta renässansarkitektur användes med
fördel flera kapitel i det stora sammelverket Stockholm 1897, utg. af E.
Dahlgren; särskildt märkes Axel Lindgrens intressanta och populära skildring af
Stockholms privat byggnader. De svenska kungliga lustslotten (1900, 12,60,
inb. 14 kr.) skildras ingående af Aug. Hahr, Drottningholm af Bottiger
(Hedvig Eleonoras Drottningholm, 138 s., 2 pl., 1889, 3 kr.), Gripsholm af
G. Nordensvan (1903, 150 s., Ljus kr. 2,25), Stockholms slott under Vasatiden,
synnerligen intressant af G. Upmark (i Sv. Slöjdföreningens Meddelanden
för 1896). Olof Granberg har studerat Skokloster (Sveriges Allmänna
Konstförenings publ. XII, 1903; (äfven i ett mindre sammandrag har särskild
hänsyn tagits till slottets enastående väl bevarande inredning och möblering.)
För öfrigt finner man en del smärre artiklar i de ofvannämnda
tidskrifterna. I Valda Skrifter af G. Upmark (P. A. Norstedt & Söner, 1901,
386 s., 7 kr.) finnas sammanförda en del af denne framstående forskares
specialundersökningar (Stockholms slott under Vasatiden, Vadstena, Skånska
detta intressanta område, hvilkas värde ytterligare ökas genom en i alla afseenden förstklassig,
synnerligen rik illustrering. Afsikten med densamma år ej att ge en historisk öfversikt i stora
drag, utan fastmer att påpeka alla de intressanta drag, som göra vår medeltidsarkitektur vård
att stadera. Förf. ger också en hel del vinkar angående förhållanden, som ånnu åro mer
okända och där lekmannens hjälp i form af iakttagelser kan vara af betydelse. Häftet
med-följes af ett slags promemoria som sätter en hvar i stånd att på sin hembyggds kyrkliga
byggnadsverk tillämpa de kunskaper som studiet af det lilla arbetet gifvit honom och att
åstadkomma en för fackmannen nyttig samling uppgifter; se vidare härom i företalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
