Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - G. H. von Koch, Kooperativ litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
billiga lifsförnödenheter (konsumtionsföreningar), utan äfven en sådan som
har andra syften, såsom anskaffande af bostäder (bostadsföreningar),
gemensamt inköp af råvaror och verktyg, hyrande af försäljningsmagasin,
anskaffande af kredit (kreditföreningar) o. s. v. Vidare en hel mängd olika
företag pä landtmannaområdet såsom andelsmejerier, äggförsäljningsföreningar,
andelssvinslakterier o. s. v., som kunna innefattas under det gemensamma
begreppet jordbrukskooperation. Slutligen finnes en hel del kooperativa
produktionsföretag inom olika yrken såsom bagerier, tryckerier, skomakerier,
bokbinderier o. s. v.
Den utländska litteraturen om dessa olikartade företag är synnerligen
rikhaltig. Den som intresserar sig för densamma kan å Centralförbundets
för socialt arbete byrå i Stockholm, Lästmakaregatan 6, taga del af de
viktigaste arbetena. Den nordiska litteraturen i frågan är ej rik och utgöres
af smärre artiklar i nationalekonomiska arbeten, ett fåtal böcker och
broschyrer samt tidskrifter. Bland de förra må nämnas en artikel i
“Ekonomiska Samhällslifvet“ af d:r Axel Raphael, en annan i “Socialökonomik“ af
d:r T. H. Aschehoug, en tredje i “Nationalekonomiens grunddrag“ af prof*
Ch. Oide, en fjärde i den populärt hållna “Socialpolitik“ af O. Cassel samt
ett föredrag i Nationalekonomiska föreningens förhandlingar 1902 af O. H.
von Koch.
Den fullständigaste framställningen om konsumtionsföreningarne — eller
som de i Danmark kallas brugsforeningeme — lämnas i Haandbog for
brugsforeninger af Severin Jörgensen (2:a uppl. år 1901, pris 3 kr.). Förf.,
den ledande mannen i Danmarks storartade kooperativa rörelse, redogör i
detalj för konsumtionsföreningames uppgift, organisation m. m. Boken är
lättfattligt och väl skrifven och kan lifligt rekommenderas till alla, som vilja
grunda konsumtionsföreningar. Den fullständigaste redogörelse på svenska
för de engelska konsumtionsföreningarne lämnas i A. H. D. Aclands och
B. Jones Arbetarnes cooperationsföreningar i Storbrittanien (1894, pris 1,25
erhålles för 25 öre genom Kooperativa förbundet, Stockholm). En mera
kortfattad och för arbetarne af sedd skrift är G. H. von Kochs Om arbetarnes
konsumtionsföreningar i England (Verdandis småskrifter N:o 78, pris 30
öre, 2:a uppl. år 1902). En för upplysningsändamål särdeles lämplig skrift,
som särskildt skildrar kooperationens sociala och ekonomiska betydelse, är
den schweiziske d:r H. Müllers, till danskan öfversatta skrift, Om
brugsfor-eningernes grundscetninger, oprindelse og nytte (Köpenhamn 1901, erhålles
för 50 öre och i parti för 30 öre genom Kooperativa förbundet). En
värdefull skrift, som dock numera torde vara svår att erhålla i bokhandeln, är den
finske häradshöfdingen Axel Granströms Om kooperativa själf hjälpsföreningar
(Mariehamn 1898, pris 3 (finska) mark). Den behandlar engelska, franska
och tyska erfarenheter.
Om de svenska kooperativa företagen lämnas en historik i
Bolags-kommitténs af år 1890 betänkande, skrifven af f. d. justitieministern
Hammarskjöld. Redogörelser för de senare årens kooperativa rörelse lämnas i
Kooperativa förbundets årsberättelser (i Social Tidskrift 1901—03 och
Kooperatören 1904) samt i förbundets kongressförhandlingar (i Stockholm
1900, i Malmö 1901, pris för hvardera 25 öre). Af förbundet ha utgifvits
5 småskrifter i upplysningssyfte.
Om utländska kooperativa bostadsföreningar lämnas värderika
upplysningar i d:r A. Raphaels Bostadsfrågan (1903, pris 1 kr.). Om Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
