Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - D., Furulunds läslokal - Axel Hirsch, En ny folkbibliotekskatalog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en del förhyrts från Folkbildningsförbundet i Stockholm och andra åter lånats
af. församlingens föreläsningsförening.
Det lilla samhället har det således nu, tack vare hr konsul Schmitz
välvilja och offervillighet, det synnerligen väl ställdt i folkbildningsväg.
Måtte många andra följa efter! D
En ny folkbibliotekskatalog.
Boktitlar ur vår senaste mansålders svenska bokskatt. Pris 1 kr.
En ny bokförteckning, upptagande böcker, som äro lämpliga för olika
slag af folkbibliotek, har utgifvits af Svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran, Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande och Kungl.
Patriotiska Sällskapet i förening.
Förut äga vi följande kataloger med liknande syfte: Heimdals utmärkta
bokförteckning från 1899, hvilken snart lär utkomma i ny upplaga, som
ingalunda torde hafva blifvit öfverflödig genom den ofvan nämnda, Verdandis
folkbibliotekskatalog (1 uppl. 1900, 2 uppl. 1902) med tämligen utpräglad
vänsteruppfattning samt Folkbildningsförbundets mera provisoriska katalog.
I Social Tidskrift (n:o 10) anmälde undertecknad den nyutkomna
katalogen och framhöll därstädes, att en hel del goda böcker onekligen saknades
på grund af den gallring, som företagits i öfverensstämmelse med sällskapens
allmänna program. Dock tycktes man icke vid denna procedur framgått med
så särdeles trångbröstad uppfattning.
Sedan detta skrefs har katalogen utsatts för angrepp från två, till sina
åsikter absolut motsatta håll. Den bekante öfversättaren och litteraturkritikern
D. Sprengel fick i Sv. D. införd en längre artikel med rubriken
Folkbibliotek, som till stor del bestod af angrepp på Boktitlar. Han framdrog exempel
på böcker, både skönlitterära och vetenskapliga, som lyste genom sin
frånvaro och klandrade att man upptagit så många obetydliga och menlösa böcker.
Angreppet var klädt i en tämligen hänsynslös form, men innehöll just ifråga
om de skedda uteslutningarna en god portion sanning. Däremot måste man
opponera mot den grundåskådning, som synes ligga bakom herr Sprengels
artikel, nämligen den, att folkbiblioteken i första rummet ha sin uppgift
såsom smakuppfostrande och litterärt utbildande institutioner. Herr Sprengel
förbiser väl mycket bibliotekens sociala karaktär, huru de ha till uppgift att
samla de sysslolösa och afhålla dem från dåliga och kostsamma
förströelser, att vara en plats, där de af arbetet trötta kunna finna andlig
vederkvickelse. Den bildande och uppfostrande betydelsen af biblioteken, deras
förmåga att sprida kunskap och upplysning väger naturligtvis än tyngre bland
det goda de sprida. Man får emellertid aldrig förbise den bildningsgrad, som
folkbibliotekens flesta besökare ha i vårt land, nämligen en i många fall knapp
folkskolebildning. Ofta har deras läslust förut tillfredsställts med
följetongs-romaner af tvifvelaktig beskaffenhet, stundom af ren kolportagelitteratur, och
man kan ej begära att en person på denna utvecklingsgrad skall dela herr
Sprengels litterära sympatier eller förmåga att uppfatta det lästa. Man måste
därför — tyvärr — på bibliotekens hyllor uppställa en del böcker, som den
litteräre finsmakaren ej kan gilla och så småningom uppfostra publiken till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
