Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Statsunderstöd åt folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 31 dec. 1904, då propositionen
af kgl. maj:t beslutadas, gaf statsrådet Carl von Fries en densamma en utförlig
motivering. Utrymmet tillåter härstädes blott framställningen af det viktigaste.
Ecklesiastikministern upptager först till skärskådande den mycket
omstridda frågan,
under hvilken kommunal myndighet de statsunderstödda
kommunala biblioteken böra höra.
Enligt statsrådets mening bör handhafvandet af biblioteken tillhöra den
kyrkliga, ej den borgerliga kommunen. Skolbiblioteken måste nämligen
såsom ett led i folkskolans verksamhet lyda under kyrkostämman och
sockenbiblioteken, som verka för samma ändamål, stå i det närmaste samband
med dessa. Båda dessa arter af bibliotek borde sålunda vara föremål
för samma kommunala myndigheters bestämmanderätt och omvårdnad. Enl.
§ 11 i gällande folkskolestadga bör skolrådet söka befrämja inrättandet
och begagnandet af socken- och skolbibliotek samt tillse att lämpliga böcker
därtill anskaffas. Men då skolrådet har att till kyrkostämma göra de
framställningar och förslag, hvilka omständigheterna kunna påkalla, anser
statsrådet att sockenbibliotekens hänförande under kommunalstämmas
handläggning skulle strida mot folkskolestadgans bestämmelse. Till stöd för sin
mening anför statsrådet vidare, att skol- och sockenbibliotek i mindre
kommuner utgöra en gemensam boksamling, och att en utskiftning skulle förorsaka
ökade kostnader. Motviljan mot att tillerkänna kyrkostämman beslutanderätt
i biblioteksfrågor finner statsrådet bero på farhågan att skolrådets själfskrifne
ordförande, församlingens pastor, skulle gifva prof på ensidighet vid bokvalet.
“Dessa farhågor äro, enligt hvad jag vågar tro, ogrundade. Enligt min åsikt
har man tvärtom skäl antaga, att man, åtminstone i de allra flesta fall, uti
skolrådets ordförande skall hafva en person, som med erforderliga
kvalifikationer förenar nit och inträsse för bibliotekssakens främjande.“
Emellertid skulle församlingen äga rätt att utse särskild biblioteksstyrelse,
som själf hade rätt att inom sig utse ordförande.
“Enligt de bestämmelser, jag sålunda tänkt mig, skulle församlingen eller,
därest denna icke sammanfaller med skoldistriktet, detta senare vara området
för ifrågavarande biblioteks verksamhet. Församlingsbibliotek synes mig
därför vara den lämpligaste benämningen på dessa bibliotek; och af dessa skulle
sålunda — utom i Stockholm och Göteborg — skolbiblioteken utgöra en
underafdelning.“
I de städer där stadsfullmäktigeinstitutionen är införd, bör denna utan
några särskilda föreskrifter fritt få bestämma om sitt biblioteksväsen. I
Stockholm och Göteborg skola skolbiblioteken fortfarande höra under
stadsfullmäktige, under det att de inom de territoriella församlingarna upprättade
försam-lingsbiblioteken skola behandlas enligt de i propositionen föreslagna
bestämmelserna.
Statsrådet besvarar därpå jakande spörsmålet: Bör biblioteksverksamheten
understödjas med statsbidrag? och framhäfver med värme folkbibliotekens
stora betydelse för folkbildningen. Sedan kommer den viktiga frågan:
Hvilka slag af bibliotek böra erhålla statsbidrag?
I främsta rummet kräfves understöd åt församlingsbiblioteken, med hvilket
namn statsrådet afser sådana bibliotek, som inrättats eller ägas af församlingarna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
