Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Doktor Carl M. Wejle, Genmäle - Till föreståndarne för Sveriges folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 29 — ‘
lighet, pris och upplagff, lär icke kunna ske på annat sätt än genom att i
årligen utkommande tillägg till katalogen också införa nödiga rättelser af
densamma. Men nog kan med skäl frågas, om allmänheten verkligen har
motsvarande gagn af det arbete, härför kräfves.
Närmare än anmärkningarna mot »Boktitlars» bokuppgifter angår mig
personligen den anmärkning, som rör Sv. sällskapets byrå.
Denna anmärkning kan lätt af den mindre uppmärksamme läsaren
uppfattas såsom en varning mot att öfverhufvud anlita byråns förmedling vid
bokinköp. Folkbibliotekens föreståndare erinras nämligen därom, att de genom
att direkt vända sig till antikvariat skulle kunna erhålla böcker till afsevärdt
billigare pris än den af byrån lämnade nedsättningen af 20 å 30 proc. å
boklådspriset, och de hänvisas till Verdandis katalog för att vinna kännedom
om en boks antikvariska pris. Nu är det visserligen sant, att en stor del
böcker i fullgodt skick kunna till synnerligen billigt pris erhållas på
antikvarisk väg. Men bygger man sina beräkningar för bokinköp endast på- de
antikvariska prisuppgifterna, torde man komma i en minst lika kinkig
situation som den ofvannämnda. Ty de böcker, som äro begärliga, blifva snart
svåråtkomliga i antikvariaten, särskildt nu sedan folkbiblioteksrörelsen tagit
fart, och då de utgått ur boklådorna, lära de i den rådfrågade katalogen
an-gifna antikvariatprisen endast hafva historiskt inträsse. Det är af denna
anledning, som utgifvarne af “Boktitlar“ icke velat i denna katalog upptaga
vid dess utgifvande gängse antikvariatpris.
Detta hindrar dock icke, att Svenska sällskapets byrå ganska flitigt anlitar
den antikvariska vägen för att sålunda till billigaste pris anskaffa böcker åt sina
kunder. Erfarenheten har dock lärt densamma — och denna erfarenhet har
säkerligen gjorts af alia liknande institutioner — att de böcker, man hälst
velat hafva, ofta på den vägen icke stått att få, åtminstone ej till stort lägre
pris än hos förläggame, och att denna väg alltså ofta blifvit en rätt besvärlig
och tidsödande omväg. Icke desto mindre skall byrån, hädanefter som
hittills, synnerligen om särskild anhållan framställes därom, göra sitt bästa, att
äfven genom antikvariat förskaffa sina kunder största möjliga och bästa
bokförråd till lägsta möjliga pris. Under sådana förhållanden torde N—ns
välmenta råd vara. obehöfligt.
För öfrigt torde observeras, att genom anlitande af byråns bokförmedling
“Boktitlars“ vilseledande uppgifter om förlag och upplaga förlora all
betydelse, enär byrån naturligtvis ser till, att bokrekvisitioner sändas till rätt
förläggare, liksom också att alltid senaste upplagan af en bok erhåiles, där ej
annan uttryckligen begäres.
Stockholm i jan. 1905. _ ,
J Carl M. Wejle.
Föreståndare för Sv. sällskapets
för nykterhet och folkuppfostran byrå.
Till föreståndarne för Sveriges folkbibliotek.
Man har som bekant under de senaste åren knappt ägnat någon fråga så
stor uppmärksamhet som egna-hemsfrågan, genom hvilkens främjande och
slutliga lösning man har rätt att hoppas, att en stor del af de nu rådande sociala
missförhållandena skola afhjälpas. Det var insikten härom som föranledde k. m:t
att i juli 1899 uppdraga åt en kommitté att utreda frågan om anskaffande af
egna hem för mindre bemedlade arbetare på landsbygden. Denna kommittés
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
