Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Statsanslaget till folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsanslaget till folkbiblioteken.
Den 27 april 1905 börjar en ny period i den svenska
folkbiblioteks-rörelsens historia. Denna dag anslogs nämligen genom samstämmande, beslut
af riksdagens bägge kamrar en summa på 50,000 kr. till understöd åt
folk-biblioteken. Dessa utomordentligt viktiga anstalfer för det fria
folkbildningsarbetet hafva hitintills varit i saknad af den hjälp i form af statsunderstöd,
som redan ganska länge kommit föreläsningsföreningarna och arbetarinstituten
till del. Statsmakterna hafva nu gifvit ett värdefullt erkännande åt folkbibliotekens
offentliga betydelse och visat att det är ett statens intresse att främja
utvecklingen af dessa viktiga bildningsföretag. Så till vida är riksdagens beslut
af den största betydelse.
Det blef icke den kgl. propositionen om statsunderstöd, som antogs i
oförändrad form. Denna blef som bekant vid sin framkomst föremål för
blandade känslor och från flera håll utsatt för skarp kritik. Det var
hufvudsakligen en punkt i propositionen som uppkallade till opposition, nämligen
den hvari föreslogs, att biblioteken skulle läggas under kyrkostämman.
Skolrådet med pastor såsöm själfskrifven ordförande skulle härigenom som regel
fått närmaste vården af församlingsbiblioteken, och då enl. propositionen
inspektionen uppdrogs åt folkskoleinspektörerna, kunde man frukta att —
åtminstone på många håll — en viss ensidighet skulle göra sig gällande vid
bokurvalet. En annan oegentlighet var också att dissenters, huru lifliga
bildningsintressen de än kunde hysa, icke skulle kunna utöfva något
inflytande på biblioteksfrågor, eftersom de sakna rösträtt på kyrkostämma.
Då dessutom en’stor del af de redan befintliga sockenbiblioteken lyda
under kommunalstämman, och på annat håll både kyrko- och kommunalstämma
mellan sig fördelat handläggningen af biblioteksärendena, syntes den kgl.
propositionen, i hvad som rörde organisationsfrågan, vara ägnad att väcka
stora betänkligheter.
Det sammansatta stats- och lagutskottet, som hade att behandla
propositionen, var redan från början hänvisadt till att söka åstadkomma en antaglig
kompromiss mellan de kyrkligt-konservativa och de mera frisinnade åsikter,
som gjort sig gällande i striden för eller emot kyrkostämmans rätt att
handlägga biblioteksfrågorna. Det har framhållits, att man gjort ett alldeles för
stort nummer af den nämnda organisationsfrågan, .och att hufvudsaken vore,
att »biblioteken på ett: eller annat sätt kommo i åtnjutande af statsbidrag. Men
det kan ej förnekas, att frågan är af principiell betydelse, något som ock
framgick af debatten i andra kammaren.
Utskottet hade sålunda att låta rättvisa vederfaras såväl de af den
borgerliga som af den kyrkliga kommunen upprättade biblioteken. Det är bekant att
det ena kompromissförslaget aflöste det andra inom utskottet, och att enighet
ej var lätt att vinna. Utskottets hemställan bifölls af riksdagen, som
förkastade herr Daniel Perssons i Tällberg reservation, som afsåg att ställa
afgörandet af tvistefrågan på framtiden och f. n. blott bevilja understöd åt
skolbiblioteken.
Riksdagens beslut innehåller i hufvudsak följande bestämmelser:
Understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kr., för är räknadt,
md enligt de närmare bestämmelser, kgl. may.t kan finna lämpligt med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
