Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - Statsanslaget till folkbiblioteken - Öfverläraren Joh. Hylander, Norrköpings Folkbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inom dess område. På grund af de skilda förhållanden, som råda på olika
platser inom landet, (t. ex. i afseende på storleken af det område, hvilket
omfattas af en föreläsningsförening) är det dock ännu knappast möjligt att
angifva något allmängiltigt tillvägagångssätt för anordnandet af dessa bibliotek.
Då föreläsningsföreningen själf vill upprätta bibliotek, bör den göra
hemställan om kommunalt anslag och söka statsbidrag, sedan den anskaffat det
mot statsbidraget svarande lokala beloppet. På de platser, där
föreläsnjngs-föreningen ej upprättar eget bibliotek, böra dess medlemmar tillse ätt förslag
väckes å kommunalstämman om grundandet af ett kommunbibliotek, som kan
tillgodose de folkliga bildningsintressena.
Genom att såväl förenings- som församlingsbibliotek (skolbibliotek) göra
ansökan om statsbidrag torde möjlighet förefinnas, att ett större belopp (i
bästa fall 150 kr.) kommer biblioteksområdet till godo än om
församlingsbibliotek (skolbibliotek) och kommunbibliotek hvar för sig inlämna ansökan,
då de måste dela statsbidraget (högst 75 kr.)
Medför det af riksdagen fattade beslutet i folkbiblioteksfrågan en dylik,
syn på tingen, främjas därigenom endräktig samverkän för ett s hufvudsakeu;
gemensamt mål, och ger den icke anledning till tvistigheter och slit- •
ningar på ett område, som borde vara fridlyst från dylikt, så kan man hälsa
-beslutet med glädje och förhoppningar om en löftesrik framtid för den svensk^
folkbildningsrörelsen.
Norrköpings Folkbibliotek.
\
Norrköpings Folkbibliotek Öppnades den 6 april 1902, men det hade
haft en rätt lång förberedelsetid. På hösten 1894 väckte undertecknad i
styrelsen för Norrköpings Folkskollärareförening följande fråga: “Vore det
önskligt, att ett s. k. folkbibliotek inrättades här i •staden?* Vid
sammanträde med föreningen den 15 december s. å. var frågan upptagen på
programmet och inleddes af undertecknad.
Sedan behofvet af ett offentligt bibliotek, där god och lämplig litteratur
afgiftsfritt tillhandahölles, påpekats, redogjordes för hvad som åtgjorts för
denna sak på andra ställen. Då inledaren ej trodde, att man i någon högre
grad kunde påräkna den enskilda offervilligheten, så ansåg han, att man
borde försöka att få anslag af staden för inrättandet och underhållandet ’¡af
ett sådant bibliotek. Han föreslog därför, att föreningen skulle besvara frågan
på följande sätt:
“Föreningen uttalar sig för önskvärdheten af ett folkbibliotek och
uppdrager åt sin styrelse att vända sig till den eller de myndigheter, den finner
lämpligast för målets vinnande“.
Utan diskussion bifölls enhälligt detta förslag.
Styrelsen vände sig därefter till stadens dåvarande folkskoleinspektör,
doktor Ivar A. Lyttkens, som var mångårig medlem i stadsfullmäktige och
som alltid med stor diplomatisk skicklighet lyckats genomföra sina förslag
rörande folkskoleväsendets förbättrande.
Han ställde sig välvillig till biblioteksförslaget, men fann ej den
närmaste tiden lämplig för sakens realiserande.
På våren 1898 uttalade stadsfullmäktiges då varande vice ordförande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
