Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - D:r Verner Söderberg, En bortgången folkbildningssträfvare: Gunnar Hazelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemens rätt att påkalla alla ansvarsmedvetna samhällsmedlemmars fördomsfria
studium och oförtröttade handlingskraft, den från far och farfar ärfda natiönellt
folkliga uppfattningen och oförfärade själf ständigheten samt den af politiska
dissonanser orubbade öfvertygeflsen, att den från öfverspärida illusioner luttrade
skåndinavismen på det praktiska kulturarbetets fält har ett område, där nordens
fyra frändefolk kunna och måste mötas i fruktbringande samverkan. Från
dessa synpunkter utgick Gunnar Hazelius’ betydelsefulla, om ock mestadels
genom indirekta medel verkande insats i det svenska folkbildningsarbetet,
framför allt det som bedrefs från 1890-talets Uppsala.
Redan under sitt första studentår inträdde den då nittonårige ynglingen
bland de verkligt arbetande medlemmarne i studentföreningen “Heimdal“,
och han ‘tillvann sig där snart en centra^ och på föreningens verksamhet
inflytelserik ställning. Han redigerade under ett par år dess folkskrifter, han
deltog med ifver i det inre föreningslifvet och diskussionerna om mål och
medel för en studentförenings folkbildningsverksamhet, och äfven sedan andra
sysslor aflägsnat honom från medlemskap i styrelse och folkskriftredaktion
forffor han att genom sin starka personliga påverkan på föreningens med-,
lemmar och den “rådklokhet-, som inom den närmare bekantskapskretsen
blifvit ett ordstäf, påverka föreningsarbetet i de svenska
folkbildningssträf-vandenas tjänst.
Då Gunnar Hazelius kom till Uppsala, voro de af folkbildningsifver
besjälade studenterna skarpt åtskilda i tvänne motsatta läger: föreningen
“Verdandi“, hvars egentliga syfte var att i sig samla studentkårens
venster-element och hvars folkbildningsverksamhet ej kunde undgå att häraf taga in^
tryck, samt de från denna radikala grund uppfattning fjärrstående studenter,
som starkt höllo på det mer eller mindre konservativt uppfattade slagordet
“det beståendes grund* och framför allt samlade sig i den i direkt motsats
mot “Verdandi“ 1891 stiftade föreningen “Heimdal“. Denna öfverdrifna
motsats mellan en konservativ och en radikal folkbildningsrörelse bland
studenterna var Gunnar Hazelius emot. För honom liksom för många af
hans jämnåriga meningsfränder hade de gängse partinamnen mist sin
ärevördiga lielgd, och allra minst på folkbildningens område kunde han inse
gagnet af en ofruktbar strid mellan unga krafter, som i stort sedt sträfvade
mot samma mål — att i mån af sin begränsade förmåga söka till
fosterlandets fromma dela med sig af den vetandets skatt de till åtlydnad för
maningsordet “kunskap förpliktar* måste känna sig förpliktade att göra
frukfbärande. Under hans energiska påverkan lät därför föreningen “Heimdal“
sin forna konservativa partiståndpunkt falla. “Opartiskt folkupplysningsarbete“,
blef dess nya lösen, hvarvid emellertid syftet ingalunda var att afskrifva de
brännbara ämnena från dess intressesfer, men endast att taga afstånd från
folkbildningssakens tjänareställning till partipolitiskt uppfattade syftemål.
Gunnar Hazelius ville för studenternas folkbildningssträfvanden skapa ert
neutral grund, där de utan uppgifvande af ärligt intagna positioner i andarnes
oundvikliga strid och utan nedsjunkande i färglös opportunism kunde mötas
i praktiskt syfte, så långt gemensamheten i ideal räckte. Delvis och till en
tid åtminstone lyckades detta. Folkbildningsvänner bland studenterna från
skilda läger kommo hvarandra vänskapligt nära samt lärde sig förstå och
högakta hvarandra. Utåt fick denna strömning sitt bästa uttryck i
möjliggörandet af “studenternas folkbildningsmöte“ i Uppsala våren 1901, det första
tillfälle då representanter för folkbildningsarbetet i Sverige, Norge, Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
