Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Bibliotekarien Fredr. Nilsson, Folkbiblioteken i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkbiblioteken i Stockholm.
Deras ställning och verksamhet år 1904.
Den redogörelse för folkbiblioteken i Stockholm som undertecknad
föregående år offentliggjorde var resultatet af ett första försök att åstadkomma
en något mera ingående statistik öfver denna verksamhet för hufvudstadens
vidkommande. (Den summariska tablån, omfattande år 1903, finnes införd i
Folkbiblioteksbladet n:r 2, 1904.) Fullt öfvertygad om en årlig statistiks
nytta och värde ansåg jag, och flere med mig, att tanken borde fullföljas
och vidgas. I de frågeformulär, som i år tillsändts resp. biblioteksförestfndare,
begärdes alltså uppgifter äfven om procenttalet “facklitteratur“ i bokförrådet
och huru stor procent af utlåningen, som kommer på denna facklitteratur
samt vidare uppgift om årskostnaden för biblioteket. Detta vidgade program
har vållat att några svar blifvit väl mycket fördröjda och till följd af detta
har det icke häller blifvit möjligt att förr än nu framlägga vidstående tablå
öfver folkbiblioteken i Stockholm år 1904.
Grupperingen är densamma som i föregående redogörelse; det enda
församlingsbibliotek, som då saknades, Maria församlings, har i år insändt
begärda uppgifter, hvaremot i gruppen “större föreningsbibliotek“, nu saknas
Stockholms Arbetareförenings, om hvilket inga upplysningar erhållits. Hela
antalet bibliotek blir alltså dock detsamma som för år 1903 eller 16.
Se vi nu först till bibliotekens bokbestånd så finna vi att grupp A
står kvantitativt bäst rustad, med tillsammans 21,756 band; ökningen inom
denna grupp belöper sig för 1904 till 2,634 band, däraf ensamt Kungsholms
bibliotek ökats med nära 1,300, för de öfriga 7 församlingsbiblioteken är
ökningen alltså relativt ringa. Närmast kommer i storlek grupp D,
Arbetare-biblioteket ensamt, med 15,250 band och en årsökning af 1,487 band.
Grupp C, de tre föreningsbiblioteken, disponerar tillsammans 9,055 band och
grupp B, Folkbildningsförbundets fyra bibliotek, äga sammanlagdt 4,732
band, med en samlad årsökning af något öfver 300 band. De 16
biblioteken ägde sålunda vid årets slut tillsammans 50,793 band. ’
Uppgifterna angående procenttalet facklitteratur för hvarje bibliotek
kunna väl näppeligen blifva fullt exakta, så länge icke katalogiseringen sker
efter åtminstone i någon mån likartade principer, men vi få antaga att man
här till facklitteratur räknat i allmänhet allt sådant, som icke kan anses såsom
enbart nöjesläsning. Inom grupp A fäster man sig då ovillkorligen vid den
genomgående höga procenten facklitteratur, varierande från 64 ned till 25
proc., men med en medelsiffra öfver 48 proc. För grupp B är medelsiffran
angifven till 44 proc. och för grupp D stannar den vid 34 proc. facklitteratur.
Inom grupp C är det som synes Arbetareinstitutets bibliotek som höjer upp
medelprocenten facklitteratur ända till 55 proc., men detta bibliotek bör
ju också rätteligen betraktas mera såsom ett fack- och referensbibliotek
till de i institutet hållna föreläsningarne, än såsom ett folkbibliotek i vanlig
bemärkelse.
Särdeles intressant är ett närmare studium af utlåningssiffrorna, med
alla de variationer och kombinationsmöjligheter desamma erbjuda. Främst af
allt måste då konstateras det för alla folkbildningsvänner och speciellt för
alla biblioteksintresserade glädjande faktum, att biblioteken nästan
genomgående ha att uppvisa en högst betydligt ökad frekvens. Från 134,662
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
