Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Bibliotekarien Fredr. Nilsson, En nordisk biblioteksutställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En utvald samling ungdomslitteratur samt en mängd fotografier från
in- och utländska folkbibliotek kompletterade det hela.
Den norska afdelningen
omfattade statens biblioteksväsen och större kommunala folkbibliotek, Kristiania,
Trondhjems och Bergens; däremot saknades här enskilda biblioteksinstitutioner,
hvilket visar att man i Norge hunnit förbi detta stadium.
Chefen för det hela, bibliotekarien Haakon Nyhuus vid Det Deichmanske
Bibliothek i Kristiania, lyckades förträffligt i sitt syfte, att framhålla just det
som är styrkan i den norska folkbiblioteksverksamheten, nämligen det
planmässiga, enhetliga arbetet. Det norska Kirkedepartementet har som bekant
under de senaste åren på allvar tagit sig an folkbiblioteken och arbetar nu
med all kraft på att bringa det hela i system, förmedlar bokinköp och
in-bindning, trycker kataloger o. s. v.
Här på utställningen väcktes biblioteksmännens intresse af departementets
stora nyhet, en tryckt kortkatalog i ordboksform, utarbetad efter Deweys
decimal- och Cutters bokstafssystem. Katalogen upptager all den litteratur,
som tillhandahålles genom departementets byrå; ett bibliotek som rekvirerar
ett parti böcker kan alltså på samma gång mot extra afgift erhålla till böckerna
hörande tryckta katalogkort, hvarigenom bibliotekarien själfklart slipper allt
katalogiseringsbesvär. Och den inköpta boken har sin fastställda beteckning,
densamma i Trondhjems som i Kristiania eller Tromsö folkbibliotek!
En annan nyhet är de vandringsbibliotek staten satt i gång för personalen
vid de allmänna vägarbetena, en mängd små, utmärkt väl valda boksamlingar,
som röna liflig efterfrågan.
Äfven på den norska afdelningen fanns en bibliotekskarta, utarbetad af
hr Ivar Refsdal, upptagande 700 folkbibliotek, af hvilka endast ett litet fåtal
ännu stå utom kyrkodepartementets organisation. Af tryckta tablåer framgick
att de statsunderstödda biblioteken äga tillsammans 630,000 volymer och
att de under sista redovisningsåret utlämnat icke mindre än 1,250,000 boklån.
Afdelningen för de kommunala biblioteken omfattade kataloger,
arbets-materiel, statistik, fotografier m. m.
Nu några ord i all korthet om
den svenska afdelningen.
Här blef, 1 motsats till de två nyssnämnda afdelningarna, uteslutande
den enskilda biblioteksrörelsen representerad. Af ännu icke utredda eller
åtminstone icke offentliggjorda skäl beslöt den svenska utställningsbestyrelsen,
att Sverige icke skulle “officiellt“ deltaga i skolmötets utställning. Att det
nu likväl blef en svensk afdelning med får uteslutande tillskrifvas en enskild
biblioteksinstitution Stockholms Arbetarebiblioteksförbund. Det blir
visserligen att något tala i egen sak, men det må likväl sägas, att äfven vår lilla
afdelning i vissa fall godt kunde uthärda en jämförelse med de öfriga.
Stockholms Arbetarebibliotek utställde en öfver 100 band stark boksamling,
representerande bibliotekets olika afdelningar, samt kataloger, arbetsmateriel,
trycksaker, fotografier m. m. En grafisk karta visade så tydligt man kunde
begära den vackra utveckling detta arbetarnes eget och vårt lands hittills
största folkbibliotek haft att glädja sig åt och bibliotekets verksamhet
skildrades därjämte i en liten särskildt utgifven redogörelse. Stort intresse bland
de besökande väckte en fyllig och omsorgsfullt utarbetad framställning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
