85 (Folkbiblioteksbladet / 1905)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Bibliotekskongressen i Cambridge - Alfred Jensen, Maxim Gorkij

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

punkten. De framhöllo, att biblioteken af all förmåga skulle tillgodose
behofvet af barn- och ungdomsböcker samt biblioteksstyrelsen och bibliotekarierna
skulle stå i nära rapport med skolmyndigheterna.

Sista dagen ägnades åt frågan om tidningsrum och om biblioteken borde
hållas öppna om söndagarna.

I England har inom vissa kretsar rådt rätt stor motvilja mot
framläggandet af tidningar i läsrummen, enär dessa ofta fylldes af folk som blott kom
för att läsa annonser eller för att se resultatet af de nästan dagliga
sporttäflingar, som utgöra “halfva födan“ i England (se Folkbibl.-bladet n:o 1,
1904.) På kongressen voro meningarna synnerligen delade rörande
tidningsrummen. En del försvarade dem varmt, men andra påstodo, att de skaffade
biblioteket besökare som lika gärna kunde vara borta, och att de sänkte den
litterära smaken. En del intressanta meddelanden gjordes. Så påstod en
mr Cowell att man i Liverpool på ryskt manér “svärtade“ vadhållning- och
sportnyheter. Som slutresultat framgick kongressens önskan att bibehålla
tidningsrummen men framlägga ett fåtal verkligt goda tidningar.

I den andra frågan, biblioteken och söndagen, var majoriteten för att
biblioteken skulle vara stängda denna dag, hvilket är i samklang med det
allmänna engelska tänkesättet. En del talare förordade bibliotekens
söndagsöppnande i de största städerna, men de skotska bibliotekarierna, som i
allmänhet ytterst strängt hållit på söndagens helgd, hade de största sympatierna.

—h.

Maxim Gorkij.

Valda berättelser I—III. Öfvers. af Walborg Hedberg 1901—1903.
(Urspårade. — Orloff och hans hustru. — Konovalov).

Tre människor. En roman. Öfvers. af Walborg Hedberg, 1902.

Foma Gardjejeff. En roman. Öfvers. af Rafael Lindqvist 1902.

Varenka Olesova. Öfvers. af Rafael Lindqvist 1901 (Helsingfors) och
Walborg Hedberg 1905.

9 berättelser öfvers. af Rafael Lindqvist 1901 (Helsingfors).

Det unga Ryssland, 7 berättelser, öfvers. af Rafael Lindqvist 1902
(Helsingfors).

På bottnen. Drama i 4 akter, öfvers. af Georg Procopé 1903 (Helsingfors).

Natthärbärget. Drama i 4 akter, öfvers. (från tyskan) af J. Hertz 1903.

I mörkret och I fängelset, öfvers. af Walborg Hedberg 1905.

I fängelset, öfvers. af Rafael Lindqvist 1905, (Helsingfors).

Ofvanstående förteckning på arbeten af den ryske författaren Maxim
Gorkij, öfversatta på svenska, är visserligen icke alldeles fullständig, enär
åtskilliga berättelser äfven utkommit på vårt språk i periodiska skrifter, men
torde vara fullt tillräcklig för dem, som vilja närmare studera den märklige
ryske skalden, och ger redan genom de många titlarna en föreställning både
om Gorkijs snabba alstring och om hans stora popularitet i utlandet.

Den berömmelse, som den nu 37-årige Gorkij på en jämförelsevis kort
tid vunnit i hela världen, kommer sig utan tvifvel icke blott af det säregna

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/folkbbl/1905/0089.html

		Folkbiblioteksbladet / 1905 / 85 (1903-1911) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|