- Project Runeberg -  Folkbiblioteksbladet / 1905 /
91

(1903-1911)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Två yttranden om Folkbiblioteksbladet - Från skilda håll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 91 —

v

Två yttranden om Folkbiblioteksbladet.

Det är af ett visst intresse att med hvarandra jämföra följande två till
„ redaktionen insända bref, författade af tvänne folkskollärare, den ene från
Västergötland, den andra från Västmanland.

Den förre skrifver: "Besvären Er ej att sända det der “bladet“. Det
3r ingen som viil ha det. Det kommer jämt stora luntor med “blad“ och
tidningar. Hvad skall man göra med allt? H—fullt

(Namn.)

Den senare skrifver bl. a.:

“–Det är med nöje jag medverkat till spridningen af
Folkbiblioteksbladet. Här ligger biblioteksrörelsen fullständigt nere, och hvarje hjälp för
åstadkommande af en ändring i detta sorgliga förhållande måste hälsas med
välkommen I På sista tiden här också försök gjorts särskildt af lärame att få
bibliotek till Stånd. De råd Folkbiblioteksbladet härvid lämnar kunna ej nog
värderas. Främst vill jag dock sätta recensionerna. Då man läser dem, uppstår
en stark längtan att få lära känna den eller den författaren och hans arbeten
litet närmare. Och så kännes behofvet af ett bibliotek allt starkare.
Folkbiblioteksbladet är sålunda enligt min mening en tidskrift som bör spridas
och läsas och skapa behofvet efter något mera, ty utan att detta behof väckes
och näres Han intet uträttas. Har detta behof efter vetande en gång växt
.sig starkt, så arbetar sig saken fram själf. — — — — —
Folkbiblioteksbladet är därför helt säkert ett steg i rätt riktning, och skulle jag framställa
någon önskan, skulle det vara, att det om möjligt kunde komma ut oftare*.

Med tacksamhet och högaktning.

(Namn.)

Från skilda håll.

Göteborgs skolbibliotek räknade vid 1904 års slut 3,840 band och
hade 23,929 lån.

Den stora amerikanska bibliotekstidskriften Public Libraries,
redogör i ett af sina sista nummer i korthet efter Folkbibl.-bladet för
statsanslaget till de svenska folkbiblioteken. Den amerikanska tidskriften finner det
fastställda maximibeloppet, 75 kr., löjligt lågt (a ridiculous little sum) och
vi medgifva gärna, att det borde ha varit minst dubbelt så högt.

Hvad man får läsa. Abbé Luis Bethléem i Cambrai har nyligen utgifvit
en 222 sidor tjock bok, hvari han bedömer den mellan 1800—1904
utkomna skönlitteraturen från den katolska moralens synpunkt. > Han delar de
skönlitterära författarna i 3 grupper: 1) de hvilkas böcker böra förbjudas, 2)
de som delvis äro tillåtna, delvis icke, 3) de alltigenom läsvärda. Till den
första gruppens l:a afdelning höra alla som stå på den katolska kyrkans
svarta lista (Index Expurgatorius). Bland dessa 23 fördömda återfinnes
Balzac, de bägge Dumas. Flaubert, Victor Hugo, Lamartine, Sand och Zola.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:28:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkbbl/1905/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free