Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1 - Smärre litteraturanmälningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärre litteraturanmälningar.
Henrik Schuck: Ur gamla papper. Populära kulturhistoriska uppsatser.
Sjunde serien. Stockholm. Hugo Gebers förlag. 2: 75.
Bland det tiotal uppsatser prof. Schuck sammanfört till detta nya band af sina,
såväl i formen som i afseende på den ynnest de åtnjuter, särdeles populära
■pappers-studier*’, intages onekligen första rummet af de utdrag han ger af Silfverstolpes och
De la Gardies journaler. Då Silfverstolpe var den förste svensk, som kom i beröring
med Karl Johan Bernadotte på den tid (1798) denne som fransk ambassadör vistades i
Wien, och då hans uppfattning af den eljest ganska omildt skildrade generalen
ingalunda var ogynnsam, förtjänar den beaktande. Af mera allmänt kulturhistoriskt
intresse är de skildringar grefve Jacob Pontusson De la Gardie ger af sitt uppehåll i
London 1815 på en resa till Spanien som Sveriges representant. De bilder af lifvet
i London och i de högsta engelska sällskapskretsarna, som den unge diplomaten ger
i sin dagbok, är lika lustiga som säregna. Här skymtar förbi oss både Byron och
M:me de Staél, Kean, Sheridan och Lord Castlereagh, här förtäljes de märkligaste
saker om hur man åt och drack, älskade och skämtade i Englands hufvudstad för
hundra år sen.
1 en af sina uppsatser, om Kellgren, Bellman och Gustaf III, företar prof. Schuck
en skarp men artig granskning af ett par af de synpunkter prof. Levertin gjort gällande
mot hans bekanta dom öfver Gustaf III. Man frestas vid läsningen af denna spetsiga
och, som det synes, väl dokumenterade redogörelse för mellanvarandet mellan konungen
och sångaren att följa den bekväma utvägen, att ge den siste ärade talaren rätt. Det
vägande klander förf. nu åter riktar mot Gustaf III söker han liksom godtgöra genom
ett varmt mänskligt medlidande med hans arme son. På de sidor, som bär titeln
En Konungs studieår, söker han med ledning af krior och examensprotokoll m. m.
visa att Gustaf Adolf som barn visst inte var dum, om än hans hjärna ej var stark
nog att motstå "envåldsmaktens fördärfvande inflytelser" utan slutligen omtöcknades
af verklig sinnessjukdom. Några anekdoter om honom från senare år som De la
Gardie anför, betecknar prof. Schöck som ganska nedsättande — icke för den stackars
sjuklingen, men väl för hans forna folk, som icke tagit bättre vård om sin konung,
utan lät honom som ett gyckel fara kring i Europa. Om det kan kallas fegt och
landsförrädiskt att, som man gjorde, dröja med afsättningen, var det handlingssätt
man iakttog mot den landsflyktige och hans familj rent af hjärtlöst. Det är och förblir
ett föga vackert — låt oss säga fläckadt — blad i vår historia.
Prof. Schtick har i denna del af Gamla papper anfört några sidor ur J. H. Lidéns
resejournal, och ägnar ett särskildt kapitel åt den skildring som ges af den unge
bokvännens uppehåll i Lund. Det verkar något öfverraskande att utg. icke med ett ord
antyder att just denna del af Lidéns resejournal redan, och detta helt nyligen, af prof.
Otto Ahnfelt, med inledning och curriculum vitæ. blifvit offentliggjord i den af
arki-varien Lauritz Weibull utgiraa Historisk tidskrift för Skåneland, årg. 1903, sid. 254—306.
Den ytliga modernisering prof Schtick underkastat den gamla textens språk har
betydligt minskat, om än ej helt förintat tjusningen hos dessa bilder af en svunnen kultur.
A. R.
En ny småskriftserie har börjat utgifvas af Frisinnade Landsföreningen.
Hittills har 4 häften utkommit. 2 af dessa ha nuvarande statsråd till författare.
I n:o 1, Svensk skogslagstiftning, 0:35, lämnar statsrådet Biesért en kort
redogörelse, för statsmakternas försök under senare tid att genom lagstiftning bevara
åt efterkommande släkten vårt skogskapital och söker påvisa nödvändigheten
omsorgsfullt vårda en af våra rikaste källor till bröd och glädje. I n:o 2,
Samvetsfrihet enligt Svensk rätt, 0: 20, gifver advokaten Tom Forssner en
kortfattad framställning af hvad som ännu fattas för att fullständig
samvetsfrihet skall vara rådande. I n:o 3, Adolf Hedin, 0: 20, ger statsrådet Fridtjuv
Berg i stora drag bilden af den nyligen bortgångne politikern. Herr Berg
angifver i det välskrifna häftet Hedins historiska plats och bedömer den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
