Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - S. A. Fries, Religionsvetenskap för folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att vinna en tidsenlig uppfattning af den evangelisk-lutherska
kristendoms-arten torde Fehrs Undervisning i kristendomen (1894) (2: 50) och
underteck-nads Konfirmationsundervisning (1905) (1:50) vara om icke tillfyllestgörande,
så dock af hjälpande det närmaste behofvet. En inblick i “den siste
protestantiske kyrkofadern “ Albrechts Ritschls dogmatik erhålles i Söderbloms
öfver-sättning och bearbetning af Bertrands skrift Ritschls åskådning af
kristendomen (1893) (75 öre). Härtill bör emellertid fogas en framställning af den
lutherska reformationens uppkomst (1893) (50 öre) och Luthers religion
(1893) (80 öre) af prof. Söderblom samt professor Hjämes skrifter
Reforma-tionsriksdagen i Vesterås (1893) (60 Öre) och Réttässäfis och reformation
(1893) (25 öre). Att vår kyrkas bekännelseskrifter (den s. k. Endräktsboken)
i den af biskop Billing ombesörjda svenska redaktionen (1895) (inb. 2:50)
icke tför fattas i ett folkbibliotek, anser jag vara själfklart.
Vissa klassiska uppbyggelseböcker, såsom Augustini världsbekanta
Bekännelser (1905) (3:50), Pascals Tankar i religiösa frågor (1890) (inb. 3:75),
Bunyans Kristens resa (1891) (inb. 1:25), Vikners Tankar och frågor inför
människans son (1899) (3 kr.) äfvensom Viktor Rydbergs Bibelns lära om
Kristus (1897) (inb. 6 kr.) böra ingå i hvarje välordnadt folkbiblioteks
religionsvetenskapliga litteraturförråd. Troels’Lunds Lifsbelysning (1902) (3:50)
anser jag också bör ha samma heder, äfvenså Pfennigsdorfs Kristus i vårt
moderna själslif (1905) (inb. 4: 25).
Slutligen bör folkbiblioteket gifva tillfälle till studier på den allmänna
religionshistoriens och religionsfilosofiens vidsträckta gebit. En fullt lämplig
allmän religionshistoria finnes ej på svenskt språk. Tieles Allmän
religionshistoria (1882) (2: 50) är mycket föråldrad. Likaså Max Möllers Inledning
till den jämförande religionsvetenskapen (1874) (2: 25). Till en viss grad
kan ersättning beredas i Boussets Religionens väsen (1904) (2:50) samt
Söderbloms lilla broschyr Kristendomen och religionerna (1904) (35 öre).
Ett standardwork är i hvarje fall Världens första allmänna religionsmöte i
Chicago 1893, hvilket verk i något förkortad form utgifvits af L. Bergström
på svenska år 1894 (inb. 16 kr.). Härtill sluter sig redogörelsen för den
religionsvetenskapliga kongressen i Stockholm 1897 (inb. 8: 50), som gifver
en öfversikt öfver den religionsvetenskapliga forskningens ståndpunkt vid denna
tid. Af stort värde blifver helt visst den religionshistoriska läsebok, som under
prof. Söderbloms redaktörskap skall utkomma under detta eller i början af
nästa år. Professor Tieles Inledning till religionsvetenskapen (1903) (6 kr.)
är af betydande värde, och en väntad publikation på svenskt språk af
ameri-kanaren James’ religionspsykologi torde kunna påräkna mindre vanligt intresse.
Ett folkbibliotek bör äfven besitta Viktor Rydbergs filosofiska föreläsningar
i fyra delar, hvilka till god del utgöras af religionsfilosofi.
Härmed hafva vi tangerat religionsvetenskapens högsta utvecklingspunkt:
religionsfilosofien. Det är skada, att vår svenske filosof Boströms
religionsfilosofi hvarken i den form Ribbing gifvit den i sina uppteckningar af Boströms
föreläsningar ej heller i Edfeldts “Filosofiska religionslära* erbjuder en
lämplig inkörsport i denna mäktiga personlighetsfilosofis religiösa tankevärld. Den
som emellertid vill skaffa sig en insikt i den boströmska världsåsikten öfver
hufvud gör klokt i att läsa Åbergs lilla mästerliga skrift Den boströmska
världsåsikten (1882) (2 kr.), hvilken bör inköpas af folkbiblioteken. En
märklig tillämpning af den modema biologiens läror på den boströmska idealismen
hafva vi i Gustaf Björklunds storslagna arbete Om döden och uppståndelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
