Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 - —e, Skriftserien Fattigvård och Folkförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skriftserien Fattigvård och Folkförsäkring.
Utgifven af Centralförbundets för Socialt Arbetes Fattigvårdskommitté.
Ett af skälen, hvarför den legala fattigvården omfattats med
jämförelsevis ringa intresse af alla, som ej själfva deltaga i fattigvårdsarbetet, torde
vara, att högst obetydligt hittills blifvit skrifvit på vårt språk, som är ägnadt
att framkalla intresse hos den större allmänheten. När under de sista åren
fattigvårdsfrågans betydelse blifvit allt mer allmänt erkänd, har också behofvet
af modern litteratur i ämn^t .gjort sig kändt för mången, som velat studera
en eller annan detalj af det omfattande ämnet. Man har därför all anledning
hoppas, att en publikation behandlande förslag till förbättringar af
fattigvårds-lagstiftningen skall omfattas med intresse af alla socialt intresserade personer.
Skriftserien ytgifves af en kommitté, som af Centralförbundet för Socialt
Arbete tillsattes förra året för att verkställa en utredning i fattigvårdsfrågor
och framkomma med reformförslag. Företaget möjliggjordes genom en
donation af en enskild person. Resultatet af kommitténs verksamhet, som bestått
i studier af fattigvårdsförhållanden i såväl vårt eget som i andra land,
fram-lägges till en stor del i denna skriftserie.
De två första häftena innehålla en jämförelse mellan den svenska
fattig-vårdslagstiftningen samt den danska och den norska. En klar och lättfattlig
sammanfattning af hufvudskillnaden mellan de olika lagarnas paragrafer lämnas
tillika med en intressant motivering, hvarför närbesläktade grannfolk röjt så
olika uppfattning. Slutligen påpekas hvad som i de två andra folkens
lagstiftning erbjuder ett efterföljansvärdt exempel för oss.
Det tredje häftet framhåller hufvuddragen i den schweiziska
fattigvårdslagen. Särskildt fäster man sig vid det sätt, hvarpå samhället sörjer för
barnen. Man nöjer sig ej med att tillförsäkra barnen tak öfver hufvudet,
nödtorftigt uppehälle och någon slags uppfostran, utan man försöker verklfgen
att utveckla hvarje barns särskilda gåfvor. De unga lämnas ej att vid 15 års
ålder på egen hand söka sin ntkomst; fattigvårdens förmynderskap räcker
till dess myndlingen fyllt 21 år, och innan dess har samhället bekostat
yrkesutbildning åt både gossar och flickor allt efter deras olika fallenhet. Häraf
inser man att det schweiziska samhället på ett helt annat sätt än i vårt land
betraktar det ansvar det ikläder sig som utöfvare af målsmansrättigheten öfver
en stor procent af det uppväxande släktet.
Häftet n:r 4 handlar om den personliga insats hvarje arbetare i
fattigvårdens tjänst måste göra för att begreppet fattigvård skall bibehålla sin
första, vackra innebörd. Kvinnan i fattigvårdsarbetet betecknar helt säkert
ett framsteg i denna riktning. Det gifves tillfällen, då en kvinnas energi
skulle kunna uträtta underverk gentemot lojheten och låt-gåsystemet i många
af våra landskommuner. Det gifves också fall, då endast en kvinnas
finkänslighet kan vägleda till rätta sättet att hjälpa och stödja en olycklig.
Det femte häftet är ägnadt åt de olika fattigvårdssystem, som tillämpas
i Sveriges städer, hvarvid hvart och ett uuderkastas en genomgående kritik.
Häftet n:r 6 behandlar frågan om obemedlade mödrar med späda barn.
Det system, som vanligen följes här i Stockholm, att skilja moder och
barn åt genom barnets inlösande å Allm. Barnhuset kan medföra stora faror,
därigenom att band slitas, som samhället borde göra allt att bevara. Med
afseende på vår fosterbarnslagstiftning äro reformer särskildt önskvärda. Lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
