Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - E. Ingers, Önskemål för folkbiblioteksrörelsens utveckling i vårt land - Joh. R. Nilsson, Socialekonomisk litteratur för folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stitutioner äro ju blott tillgängliga för ett fåtal. I våra stöne städer går
utvecklingen allt mer i den riktningen, att stadsbiblioteket inrättas som på en
gång folk- och studiebibliotak, men den stora landsbygden är i detta
hänseende ännu lottlös. Ansatser saknas visserligen ej alldeles i denna riktning.
I Jämtland finnes ett genom donation tillkommet länsbibliotek, hvars
organisation ännu ej torde vara färdig, och i Norrbotten har det nyupprättade
stadsbiblioteket i Luleå börjat verka som centralbibliotek och långifvare för den
kringliggande landsbygden. Vi ha dessutom flerstädes s. k. stiftsbibliotek
från äldre tider, som, i fall de moderniserades med hänsyn till bokförråd,
skötsel och utlåningsbestämmelser, skulle kunna göra stor nytta som
studiebibliotek för sin omgifvande landsbygd. Men vi behöfva många institutioner af
denna art, vi behöfva ett sådant bibliotek i hvarje län eller åtminstone
landskap. Deras organisation skulle efter min mening lämpligast ske efter
folkhögskolornas förebild. Inga statsinrättningar, som lätt förvandlas till blotta
ämbetsverk med byråkratisk läggning, utan fria inrättningar, grundade af en
garantiförening af för saken intresserade personer, men understödda med
anslag af stat, landsting eller andra myndigheter.
I den efter föredraget följande diskussionen utvecklades ytterligare några
af de punkter inledaren framställt. Bl. a. redogjorde en talare för
goodtemp-larordens studiecirklar och deras samband med bibliotek. På förslag af
folkskolläraren hr N. O. Bruce i Åkarp beslöt mötet tillsätta en kommitté, som
skulle verka för upprättande af ett länsbibliotek inom Malmöhus län, och till
medlemmar i densamma utsågos jämte förslagsställaren föreståndaren för Lunds
föreläsningsbyrå hr N. Lundahl samt undertecknad. Återstår att se, om
kommittén skall kunna bringa förslaget »from sounds to things».
E. Ingers.
Socialekonomisk litteratur för
folkbibliotek.
Den svenska bokmarknaden är just icke rik på för folkbiblioteken
lämpliga arbeten inom den socialekonomiska eller, som den också kallas,
nationalekonomiska vetenskapen. Den rena agitationslitteraturen bör naturligtvis icke
komma i fråga och de arbeten, som äro af mer vetenskaplig halt, äro ofta
tungrodda och svårlästa.
Bland böcker, som söka ge en allmän öfversikt öfver den
socialekonomiska vetenskapens innehåll, står afgjordt främst ur den synpunkt här är i
fråga Nationalekonomiens grunddrag af fransmannen Charles Gide (2:dra
svenska uppl. 1902, pris 10 kr.). Den boken är rik till innehållet —
särskildt vissa delar af ämnet, såsom t. ex. inkomst- och förmögenhetsfördelningen,
äro ganska utförligt behandlade; och framställningens form står öfver allt
beröm, liflig och medryckande, klar och genomskinlig.
Mindre lyckligt i sistnämnda afseende är det jämförelsevis stora verket
Det ekonomiska samhällslifvet (2 band 1894—1902, pris 18 kr.), som utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
