Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - Folkskoleinspektörerna om skol- och sockenbiblioteken i riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af socken- och skolbiblioteken, men inom många områden af vårt land äro
förhållandena i berörda afseende ännu synnerligen otillfredsställande,
exempelvis inom Kalmar och Göteborgs stift. Sedan 1904 har emellertid med
säkerhet en kraftig utveckling ägt rum på biblioteksrörelsens gebiet, hvarför en
del uppgifter redan nu troligen äro något för mörka. Vi meddela här nedan
några utdrag af allmännare intresse. (Som det framgår af det följande är
hvarje stift deladt i flera inspektionsdistrikt).
Folkskoleinspektör J. H. Bergendal, Uppsala stift, skrifver:
Såvidt jag har mig bekant, finnas skolbibliotek endast i 10 skolor.
Svårigheterna att få skolbibliotek inrättade bero dels af fruktan, att de skola komma
att göra lika litet gagn, som sockenbiblioteken gjort under de sista årtiondena,
dels af rädsla för utgifter. På ett par ställen, där sockenbiblioteken voro i
tämligen godt skick, har man förvandlat dessa till skolbibliotek. På andra ställen
hafva sockenbibliotek kommit till stånd genom frivilliga bidrag af enskilda,
som förmått stämman att då äfven lämna något bidrag. Detta sistnämnda
ingifver förhoppning, att skolbibliotekssaken inom kort skall genom statens
bidrag blifva omfattad med större intresse af församlingarna. Detta är ock i
hög grad önskvärdt, på det att den från skolorna afgångna ungdomen och
äfven de äldre skolbarnen må kunna erhålla för densamma afpassad lektyr.
Inspektör And. Neander, Linköpings stift: I öfrigt finnas gamla
sockenbibliotek i 26 församlingar. De flesta hafva ej alls underhållits och begagnas
nästan alls icke. — — — Det är att hoppas, att de gynnsammare
förhållanden, under hvilka skol- och sockenbiblioteken hädanefter komma att arbeta,
skola rycka upp dem igen. Och särskildt bör enligt min mening arbetet i
första rummet riktas på skolbiblioteken, ur hvilka sockenbiblioteken sedan f$
framväxa.
Inspektör V. Villner, dito:
Goda sockenbibliotek förekomma sällan. På många ställen har man haft
sådana, men af brist på underhåll och intresse hafva de fått förfalla. På grund
af en riklig donation finnes ett ypperligt sådant i Vallerstad. — För några
år sedan hade af stiftets 213 församlingar icke mindre än 123
sockenbibliotek. Af dessa anlitades enligt uppgift 26 icke alls, 60 sällan, 17 något, 9
flitigt, och om 11 hade man icke kunnat få någon upplysning.1 Att blott 9
begagnades flitigt bevisar nog, att de öfriga voro mer eller mindre värdelösa.
Af erfarenhet vet jag, att, där ett sockenbibliotek är något så när au niveau
med tidens rättmätiga kraf på ett sådant, där begagnar man det numera också
ganska flitigt.
Men då nu den kungl. kungörelsen af 1905 angående understöd åt
folkbibliotek blifvit utfärdad, kommer det nog i de flesta församlingar att
blifva helt annorlunda och bättre än förut med dessa mycket nyttiga och
be-höfliga inrättningar.
1 Denna gradering, som ofta förekommer, är naturligtvis alldeles otillfredsställande,
då den är grundad för hvarje meddelares subjektiva uppfattning. Huru vag är ej
skillnaden mellan ett “något* och ett ■sällan* användt bibliotek? Bäst är att
uppgifva huru många gånger hvarje bok i ett bibliotek i medeltal utlånats. Om ett bibliotek
har 1,000 band och har haft 3,000 utlån, säges hvarje bok ha varit utlånad 3 gånger,
(fastän naturligtvis en del alls icke och andra fler än 3 gånger varit utlånade).
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
