Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3 - C. Mgn, Arbetarekommunens bibliotek i Helsingborg - E. K—n, Barnens läsesal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öppet för boklån var biblioteket, som ofvan nämdt, den första tiden
en kväll, sedan två och nu tre kvällar i veckan.
Bibliotekslokalen har hittills varit i Goodtemplarhuset, men den 1
oktober detta år kommer biblioteket att inflyttas i det nybyggda Folkets hus
och där disponera öfver tre rum, af hvilka det ena, så snart sig göra låter,
d. v. s. de ekonomiska resurserna det medgifva, skall inredas till offentlig
läselokal.
Slutligen må nämnas, att initiativet till bibliotekets upprättande utgått
från Jern- och Metallarbetarefackföreningen. Å denna förenings sammanträde
i september 1893 väcktes motion i frågan af hr J. A. Öberg. Mötet beslöt
hänskjuta ärendet till de gemensamma fackföreningarnas styrelser, hvilka i
sin ordning öfverlämnade detsamma till gemensamt fackföreningssammanträde
för slutligt afgörande. Hr Öberg var senare några år medlem i
biblioteks-styrelsen. C. Mgn,
Barnens läsesal.
I det nya folkbibliotek, som. genom enskilde mäns frikostighet nyligen
bildats i Åbo, finner man, sedan man gått in genom en sidoingång, en stor
dörr på hvilken läses “Lukusali lapsille“ — Läsesal för barn. — Det är en
hög och ljus sal med skära målade väggar, glänsande mahognybord och
bänkar. Det hela verkar skolsal, men en ny tids vänliga och vackra sådan. —
De låga bokhyllorna härinne hysa alla upptänkliga skatter, som rymmas
inom barnens litteraturvärld. — Alla vackra sagor först — både på finska
och svenska. Det verkade egendomligt att se titlar sådana som “Anderseum
Satuja“, eller att i finsk dräkt möta den gamle MOnchhausen och hans äldre
broder Gulliver. Där funnos på finska i, som det sades mig, verkligt goda
öfversättningar både Asbjörnsen och Grimm, Hoffman och Amicis, och allt
hvad de heta, barnens skalder i alla land. — Och så naturligtvis Topelius
— både “Läsning för bam“ och Fältskäm och allt hvad som läses och
älskas af tusen bam i Finland och Sverige. — För de äldre gossarna på
“indianbokstadiet “ lyste alla de bekanta på W. Billes förlag utkomna böckerna
“Björnjägarens son“, “Öknens ande“ etc. Och så Cooper på finska. — Och
Robinson och Onkel Tom. För flickorna funnos en del saker af engelska
författare, och så af Amalia Fahlstedt, Laura Fittinghoff, Gjems-Selmer etc.
Och till sist funnos för de små, som ännu ha svårt att stafva, alla
de vackraste bilderböcker, som framskapats af målmedvetna konstnärinnor här
i Sverige. Både Putte i Blåbärsskogen och hans rundkindade syskon på
Solbacka funnos där, men däremot mycket lite af detta förfärliga
bilderboks-kram, som öfversvämmar marknaden. —
Och hela detta paradis står nu öppet för alla stadens barn under nio
månader af året. — För alla barn, men mest för de bleka och frysande små,
som eljes fullkomligt utestängts från fantasiens rosengårdar och traskat
klarögda och hungriga genom sin gråa barndom. Hvarje kväll mellan fem och
sju samlas här kanske hundra af dessa, sitta med sin bok i den varma, ljusa
salen och läsa, tysta och ifriga.
Och när de gå, bära dé med sig ut en värld, som hvar dag växer sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
