Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 4 - Harald Vadman, Folkbildningsarbetet i Värmland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sluta hela denna sagofest med sång och lek och dans på Geijergården
i Ransäter.
Ett sådant möte, vari många tusen människor deltaga, måste sätta spår efter
sig i folkets själ, måste rent av ljusbilda denna. Detta ungdomsmöte hade
också en alldeles särskilt väckande betydelse för den utomordentligt fina
konstutställning, till vilken värmländska konstnärer sänt konstverk och
distriktlogen genom Oscar Olsson och D. T. anordnat i Seffle Folkhögskola.
Tusental av människor som förr aldrig sett ett konstverk fingo här för
en stund njuta den hänförande lyftning ett sådant kan skänka.
En fin hemslöjdsutställning, också anordnad av möteskommittén, skall
bestämt lämna intryck efter sig i folkets ’skönhetsbegrepp och komma
betydelsen av ungdomsmötet att växa ut till något stort och helt.
Ett av goodtemplarordens och värmländska distriktlogens viktigaste
folkupplysningsverksamhet torde vara den, som bedrives bland barnen och den yngre
ungdomen i ungdomslogerna. Denna är i främsta och viktigaste rammet
riktad på bibringande av kunskap om alkoholgiftet och dettas verkningar på
människokroppen.
Men även denna bedrives nu så mångsidigt och livligt, att den ingalunda
får betecknas enformig eller tänkas göra barnen lillgamla. Tvärtom är dess
ledning sådan, att verksamheten just motarbetar ett sådant lyte och i stället
håller barna- och ungdomssinnet kvar friskt och sunt, starkt och glatt mycket
längre än det eljes skulle stanna hos de unga. I de 50 ungdomsloger som
finnas i distriktet var medlemsantalet den 30 april i fjol 3,741 medlemmar.
Dessas undervisning i denna viktiga fråga är ett mer än mycket annat viktigt
folkufjplysningsarbete, något som man lätt kan förstå.
Ännu viktigare inser man det vara, när man vet, att vid sidan om
nykter-hetsundervisningen bedrives en livlig verksamhet för bl. a. djurskyddet, för
idrott och lek, för sång och läsning varjämte utflykter göras till vackra,
märkvärdiga och andra sevärda ställen; allt som inte blott lär de unga utan i
väsentlig grad uppfostrar dem till dugliga samhällsmedlemmar och goda
människor.
Denna avdelning av verksamheten ledes av folkskolläraren Nils Helger,
Gåsbornshyttan.
Största hindret för Värmlands distriktloge att kunna utföra det stora
nydanings- och väckelsearbete den skulle kunna och vill göra, är brist på
samlingslokaler. Ofantligt många äro de loger, som varit alldeles tvungna att
nedlägga hela sin verksamhet just av brist på lokaler. Ingenting är sorgligare
än medvetandet av att så skett.
Antalet loger som byggt och bygga sig lokaler växef dock allt jämt,
och när detta skrives äro loger, som arbeta under, eget tak, jämt 50 stycken.
Vad 47 stycken sådana, det fria ordets och den fria tankens hem i ett distrikt
skall betyda för folkbildningens tillväxt inom detta borde vara oomtvistat
Bara härigenom utövar också goodtemplarorden ett stort inflytande på
folkbildningsarbetet. Visserligen är det en sorglig sanning att logema, tryckta
av skulder för sina hus, upplåta dessa till föreställningar av tvetydigt värde
och därigenom sänker smaken hos folket för fina, ädlare nöjen och missriktar
dettas nöjes- och skönhetsbegrepp. Det arbetas dock ivrigt från
distrikt-logens ledning på att få logerna att “akta ordenshusen*.
Den Värmländska distriktlogens sista betydelsefulla bildningsföretag är
igångsättande av flyttande folkhögskolekurser. Den första kursen har hållits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
