Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Mikroorganismer ur växtriket:
t. Mögelsvampar.
2. Jästsvampar.
3. Bakterier.
B. Mikroorganismer ur djurriket:
1. Protozoer.
Mikroorganismerna äro sålunda från allmän naturvetenskaplig
synpunkt dels växter, dels djur men merändels växter. På grund av deras
enkla byggnad och deras lefnadsförhållanden äro de ofta svåra att skilja
åt. De växtriket tillhörande mikroorganismerna stå i systemet emellan
svamparna och algerna. Protozoerna visa likhet med de lägst stående
djurformerna.
Förf. beskriver sedan bakteriernas utseende och visar hur olika
bakteriearter ha olika bestämda former, kulform, stafforni och spiralform.
Somliga äro bekransade med små hårlika bildningar (cilierl, vilka tjäna
till rörelseorgan. Andra äro omgivna av en skyddande kapsel.
Fortplantningen sker endera genom klyfning’ (delning) eller ock genom
sporbildning (ett slags fröbildningI. Vidare beröres i korthet bakteriernas
livsvillkor: deras behov av näring och fuktighet, deras skygghet för
solljuset, deras stora känslighet för olika temperaturer.
Några sidor i detta kapitel ägnas även ät de vanligaste
bakteriologiska undersökningsmetoderna, varvid förf. särskilt framhåller den
stora betydelsen av framställandet av renkulturer, d. v. s. möjligheten
att ur en bakterieblandning isolera en enda bakterieart.
Tredje och fjärde kapitlen avhandla bakteriernas förekomst i naturen
samt deras livsyttringar och betydelse i naturens hushållning. Särskildt
må uppmärksamhet fästa-s vid den stora roll som förruttnelsebakteriema
spela vid de moderna kloaksystemanordningama. I övrigt hänvisas till
förf. sakrika upplysningar i dessa kapitel. Sä påpekas att surning av
mjölk, förruttnelse av blod, jäsning av druvsocker till alkohol, omvandling
av guano till salpeter (chilesalpeter) äro produkter av olika bakteriearters
arbete.
Sedan förf. i korta drag redogjort för vad som menas med
infektion och infektionssjukdomar samt för de kroppen naturliga skyddskrafterna
mot infektioner, varvid även beröres dels bakteriemas vapen för att
förstöra organismen såsom avsöndring av bakteriegifter »toxiner» och
dels de vapen, som stå den levande organismen till buds för att
tillintetgöra de i densamma inkommande sjukdomsalstrande bakterierna,
nämligen de vita blodkropparnas förmåga att i sig upptaga bakterier
»fagosytos», inflanmiationsbildning, samt slutligen alstring i blodet av
motgifter mot bakteriegifterna, »an ti toxiner», övergår förf. till den
modernaste delen av bakteriologien, nämligen serumterapien. Förf. redogör
för huru 1798 den engelska läkaren .Tenner iakttagit att personer, som
ådragit sig en hos kor gängse sjukdom, som kallas kokoppor, sedermera
ej fingo smittkoppor utan voro omottagliga därför. Han »vaccinerade
därför friska personer med en liten kvantitet av kokoppgiftet. Häri-.
genom uppstod en lindrig sjukdomsprocess med bildning av »vaccinpustler .
Den lindrigt genomgångna sjukdomen förlänade skydd under en lång följd
åv år mot smittkopporna. Med detta som förebild skapade Pasteiir
vaccinationsmetoder mot flera infektionssjukdomar. Detta kroppens till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
