Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Liljedahl. Svenska livsfrågor. (Hugo Geber, 2: 50).
Ernst Liljedahl står i främsta ledet bland dem, som under de se
naste åren med ord och penna, handling och exempel verkat för vårt
folks förädling. Han har härvid letts âv en idealism, som bottnat i en
djup och varm fosterlandskänsla. Liljedahl hör till dem, vilka icke
tro att lyckliga och människovärdiga förhållanden komma till endast
genom yttre organisations- och lagstiftningsåtgärder. Samtidigt med det
sociala reformarbete, för vilket han så ivrigt tager till orda, måste en
etisk reformation äga rum och först ur dessa bägge strömmars
sammanflytande kan det nya Sverige uppstå . . .
Den nyligen utgivna boken »Svenska livsfrågor» sönderfaller i 5
avdelningar, vilka dock tillsammans obilda ett avslutat helt: Folk och
mänsklighet. Vad vilja svenskarna? Återgång till naturen, Överklassen
och alkoholfaran samt Officersuppgifter. I de första uppsatserna
framlägger Liljedahl sina tankar om individens förhållande till sin nation och
mänskligheten samt söker därvid i en framställning, som ofta kommer
läsaren att tänka på den nye »odödlige», visa huru varje nation blott
genom att vara sig själv kan fylla sin uppgift i världsutvecklingen och
huru varje individ blott genom att fylla plikten mot de »tre
koncentriska världarna, hem, fosterland och Gud» finner livets mening. —
Framställningen av dessa tankar erinrar dock om, att Liljedahls betydelse ej
ligger på det filosofiska området, ty — det måste i ärlighetens namn
sägas — förf. kommer här med en hel del mycket besynnerliga idéer
och mystik och visar sig ej sällan förväxla orsak och verkan, särskilt
då han beträder historiefilosofiens område.
Den filosoferande delen av boken upptager dock endast en tredjedel
av densamma. Återstoden handlar. om nykterhetsfrågan och
försvarsfrågan i vidsträckt bemärkelse som en hela folkets uppfostringsfråga.
Övertygande visar Liljedahl hurusom alkoholfrågan ej får betraktas
ur individuell synpunkt utan måste skärskådas såsom en social fråga.
Träffande är hans skarpa kritik över formen för våra samkväm och
fäster och berättigat hans klander av överklassens förkastliga likgiltighet
för de folkliga nykterhetssträvandena samt av densammas kopventionella
förfalskning av människovärdet. Första kammarens alkoholpolitik och
den skandalösa fyrkomröstningen i utskänkningsfrågan gisslas också efter
förtjänst. Sista delen av boken behandlar »Officersuppgifter». Liljedahl
ställer i fosterlandets namn stora och djupa krav på sina yrkeskamrater
och vill göra dem till förebilder för de värnpliktige. Han ivrar för vårt
försvars demokratisering, avlägsnandet av allt militaristiskt översitteri
och penalismens otyg, en närmare förbindelse mellan befälet och
truppen samt nykterhet och samhällelig upplysning bland officerskåren.
Sista kapitlet handlar om ungsocialismen och densammas fördrivande
genom upplysning och sociala reformer.
A. H—h.
Social litteratur. Centralförbundet för socialt arbete har utsänt några nya
populärt avfattade skrifter i sociala frågor:
E. H. Thörnberg, Den kooperativa rörelsen; I
arbetsgivare-frågan, ett föredrag av ingenjör R. F. Berg; Stockholms
kommunala affärsföretag, av numera aflidne f. stadsfullmäktigsekreteraren d:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
