Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan dess har, tack vare nykterhetsföreningarnas, de i Finland
på ett helt annat sätt än hos oss utvecklade ungdomsföreningarnes och
enskilda personers verksamhet massor av nya bibliotek upprättats, så
att det i närvarande stund lär iinnas flera folkbibliotek i Finland än i
vårt land, oaktat vår folkmängd är nästan dubbelt större. I början av
det nya århundradet funnos redan folkbibliotek i 99,1 proc. av allp.
landskommuner, och numera lär det knappast iinnas någon kommun i
landet, varest man ej finner ett eller flera ofientliga bibliotek, i en del
ända till ett 10-tal. Hur långt efter vi under samma tid stodo framgår
därav, att i början av 1900-talet bibliotek funnos i knappast hälften av
landets alla socknar.
Vad bibliotekens storlek beträffar lär dock Finland icke stå
nämnvärt framför oss; däremot tyckes lånerörelsen, att döma av tillgängliga
uppgifter, vara åtskilligt livligare än i vårt land.
Då folkbiblioteken i Finland under de senaste årtiondena nått ett
så stort uppsving, torde detta först och främst böra tillskrivas det
arbete som utförts från det redan i början av 70-talet grundade
Folkupp-lysningssällskapet, vilket sällskap under den kände folkbildningsmannen
och nykterhetskämpen d:r A. Granfelts ledning redan tidigt insåg nyttan
och värdet av att främja bibliotekssaken i bygderna.
Sällskapets princip har därunder städse varit att mera söka stödja
och upphjälpa redan existerande bibliotek än att grunda nya. Till en
början skedde detta genom att åt biblioteken erbjuda de på sällskapets
förlag utgivna rätt talrika skrifterna till halva bokhandelsvärdet och
senare även genom att tillhandahålla och sprida förteckningar över
tillgänglig och för folkbiblioteken passande litteratur, ävensom genom att
erbjuda sin förmedling vid inköp och inbindning av biblioteksskrifter.
Sällskapet har vidare utgivit anvisningar för vården av folkbibliotek och
särskilda hjälpmedel för samma ändamål såsom förslag till stadgar för
socken- och bybibliotek, matriklar; utlåningsregler m. m.
Det kanske mest verksamma stödet för den finska
folkbiblioteks-saken har dock sällskapet i fråga blivit genom det pekuniära understöd
det, tack vare tillgängliga donationer, varit i tillfälle lämna biblioteken.
Sedan 1896 har’ sällskapet årligen utdelat bokgåvor till ett värde av 50
mark. Under senare åren ha 100 och däröver dylika gåvor lämnats.
Härtill kommer ytterligare premier å 100 mark, som sedan 1903 utdelats
till ett 50-tal av de landskommuner, vilka lämnat jämförelsevis högsta
anslag till sina bibliotek. Inom de svensktalande distrikten har samma
verksamhet för folkbibliotekens främjande utövats av »Svenska
Folkskolans vänner».
Detta sällskap har sålunda, under dessa år, alltsedan 1882, årligen
lämnat anslag i form av böcker ofta till ett samlat belopp av 1,000
mark och däröver. Även från studenternas sida har ett betydande
arbete för folkbibliotekens främjande utförts.
L. Schadewitz framhåller sålunda i sin 1903 utkomna skrift
»Folkbiblioteken i Finland» — till vilken vi hänvisa dem, som önska
närmare kännedom om denna folkbildningsgren i vårt östra grannland —
att många bibliotek ha grundats av studentkorporationer och att ännu
flera ha av den studerande ungdomen erhållit stöd i en eller annan
form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
