Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Understöd utgår endast i form av biblioteksfärdiga böcker och med
samma belopp som kommunerna själva offra för saken. För att få ett
regelbundet anslag förpliktar sig kommunerna att understödja
folkbiblioteken var för sig med minst 10 mark i 10 års tid och stambiblioteken i
5 års tid med minst 5 penni pr person i kommunen. Staten betalar då
för skolbiblioteken 10—25 mark och för stambiblioteken minst 200 och
högst 500 mark årligen.
Det första anslaget till stambibliotek skulle dock av staten utgå
med dubbla beloppet.
Ar 1905 anvftnde kommunerna för biblioteken tillsammans Fmk
48,760: 73. Kommittén har beräknat, att statens årliga utgifter för
skolbiblioteken — då alla 3,180 officiella skoldistrikt inom den närmaste
framtiden bliva försedda med skolor och skolbibliotek — kommer att
utgöra efter det lägsta beloppet 31,800 och efter det högsta 79,500 mark.
Utgifterna för stambiblioteken beräknas till 124,000 mark.
I detta sammanhang kan erinras om, att finska staten redan ganska
länge givit 25,000 mark årligen för folkskolornas lärarebibliotek, av
vilka finnes ett i varje kommun och som kommittén föreslår skola
förenas med de kommunala stambiblioteken under samma vård, men
med vissa villkor.
Till att förestå och ordna statens understöd föreslår kommittén en
särskild »Centralstyrelse för biblioteksangelägenheter».
Denna styrelse skulle bestå av trenne medlemmar som väljas för 3
år, 1 av senaten efter skolöverstyrelses förslag, 1 av sällskapet »Svenska
Folkskolans vänner» och 1 av Folkupplysningssällskapet. Den av senaten
utsedde medlemmen fungerar som ordförande. Till sekreterare skulle
utses en fackman i biblioteksangelägenheter, vilken helt och odelat
skulle ägna sig åt bibliotekssaken.
Centralstyrelsens uppgift bleve att årligen utgiva katalog över för
folkbiblioteken lämplig litteratur, granska och undersöka inkomna
ansökningar om statsunderstöd, anordna allmänna bibliotekarie- och
biblio-teksmöten och för övrigt på allt sätt arbeta för folkbibliotekens höjande
i skilda avseenden.
Kommittén föreslår vidare att sådana stambibliotek, som skötas
särskilt väl, skola erhålla fria exemplar av de verk, som utgivas på statens
bekostnad och som av centralstyrelsen anses därtill lämpliga.
Detta är, som man finner, en storartad tanke, som, om den realiseras,
kommer att ge Finland en biblioteksorganisation som väl intet annat land i
världen. Och i närvarande stund, sedan friska vindar blåsa på alla områden,
har man anledning tro, att planen skall bringas i verkställighet. Vilken
utomordentlig betydelse reformen kommer att få inses bäst när det
erinras att läslusten, vilken visserligen länge varit jämförelseris högt utvecklad,
under det allra sista året tyckes ha ökats i utomordentlig grad,
synnerligast bland arbetarebefolkningen. I allt fall går den socialpolitiska och
socialékonomiska litteraturen alldeles ovanligt bra bland de finsktalande
arbetarna. Åtskilliga av de tyska socialdemokraternas större arbeten,
vilka man här i landet, trots vår mera talrika publik, knappast vågar
tänka på att få överförda i svensk dräkt, äro icke blott översatta till
finskan utan i närvarande stund fullständigt slutsålda. »Vi ha», yttrade
arbetarepartiets sekreterare under ett samtal med den som skriver detta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
