Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkbildningsarbetet och
nykterhetsrörelsen.
Av nutida folkrörelser står folkbildnings- och nykterhetssträvandena
i första ledet. Folkbildningsarbetet avser ej att förkovra den praktiska
färdigheten och meddela yrkeskunskap, utan vill lära människorna att
förstå livet, naturen och samliällsspörsniålen, vidga blickarna och giva
tanken flykt. Att frammana levnadslust, håg och ädel strävan efter
att bliva goda och lyckliga människor i ett väl ordnat och fritt
samhälle. Den absolutistiska nykterhetsrörelsen vill ej skapa tråkiga,
levnadströtta människor i ett asketiskt samhälle, utan friska och kraftiga
män och kvinnor, som kunna skapa sig livslycka och levnadsmod utan
alkohol. Dessa båda kulturrörelser äro var för sig nödvändiga för den
andras framgång, de komplettera varandra. Folkbildningsarbetet är
avsett för alla stånd och samhällsklasser men bör förnämligast avpassas
efter behoven hos dem, som leva på livets skuggsida, den stora
kroppsarbetande befolkningen. Industrien kräver redan bamen och de unga i
sin tjänst, deras skolundervisning blir ofta försummad och det
kunskaps-mfttt de inhämtat före utträdet i livet är allt för ringa.
Folkbildningsarbetet i dess olika former såsom folkhögskolor, aftonskolor, föreläsningar
och folkbibliotek vill därför fortsätta den undervisning, som begynt i
folkskolan. Det kan förefalla egendomligt att en sådan rörelse skall
betraktas med misstro och likgiltighet av dem, som ha den största nyttan
av dess arbete. Men det finnes helt säkert mer än en orsak till detta
förhållande. Den gren av folkbildningsarbetet som bjudes är möjligen
icke den lämpliga eller rätt anpassad efter ortsbefolkningens behov
och önskningar. Tiden eller lokalen kunna vara olämpliga, föreläsaren
eller ledaren kunna missförstå sitt uppdrag eller genom annan sin
verksamhet ingiva misstro.
Den obestridligen förnämsta orsaken till industriarbetames slöhet
är dock att finna i det uppslitande arbetet på fabriken eller i gruvan,
vilket inbjuder till vila eller rekreation under fritiden. Därtill kommer
det förhärjande rusdrycksbruket. Oavsett dessa dryckers förslöande och
depraverande inverkan är det konstaterat, att drinkare sällan, om ens
någonsin besöker föreläsningssalarne. Den friska ungdomens ärelystnad
att bliva den främsta, att komma fram och bliva bemärkt, vilken är en
kraftig sporre till framgångsrikt deltagande i folkbildningsarbetet,
förkväves fullständigt genom alkoholbruket.
Rusdrycksbruket anses allmänt vara en last. Och tvivelsutan är
detta riktigt, då det gäller gamla vanedrinkare. Det får dock icke
förbises, att det inteasiva arbete, den nervösa oro, som kännetecknar vår
tid, kräver förströelse och stimulans för dövande av trötthetskänslan.
Det hastigast verkande och lättast tillgängliga stiinuleringsmedlet är
rusdryckerna. Detta måste både folkbildningens och absolutismens vänner
beakta och anpassa sin verksamhet därefter. Mången nitisk och
uppoffrande nykterhetsvän ser i alla, som använda rusdrycker, den i lasten
sjunkne, som genom straffpredikan eller förmaningstal kan räddas. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
