Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förståndet eller karaktären vunnit tillräcklig mognad och utveckling.
De dragas så in i den hårda kampen för tillvaron, och för de allra flesta
blir tiden alltför knapp för ett något så när djuptgående bildningsarbete.
Ofta nog går under ogynnsamma yttre förhållandens tryck själva begäret
efter andlig utveckling förlorat.
Det är i ljuset av dessa fakta som vårt s. k. fria
folkbildningsarbete har sin stora och socialt betydelsefulla uppgift.
Det gäller både att fylla brister och bygga vidare på den en gång
lagda grunden. Det gäller att väcka eller återuppväcka hågen för
läsning och studier och att giva kunskapsbegäret näring — allt i avsikt
att dana goda samhällsmedborgare och förädlade människor. Men i allt
bildningsarbete är boken — näst efter själva personligheten — den
viktigaste beståndsdelen. De offentliga biblioteken få därför en så
betydelsefull uppgift, att vi lätt kunna förstå Siljeströms ord.
Under den tid som förflutit sedan Sveriges folkbil dningsvänner förra
gången samlades till ett folkbildningsmöte här i Stockholm i aug. 1904
har — såsom förut framhållits — den svenska folkbiblioteksrörelsen
inträtt i ett nytt skede. Detta ägde rum, då riksdagen år 1905 till
understöd åt denna rörelse beviljade ett anslag på 60,000 kronor.
På grund av sakens vikt torde en i allra största korthet gjord
redogörelse för beslutets tillkomst och dess innehåll ej ligga utanför mitt
ämne, hälst som vi redan nu kunna framställa åtminstone ett par
önskemål rörande biblioteksförordningens bestämmelser.
Liksom de allra flesta folkundervisningsfrågor framkallade även
biblioteksfrågan vid 1905 års riksdag strid och meningsskiljaktigheter
såväl inom som utom riksdagen.
Ecklesiastikministern Carl von Friesen hade nämligen i den kgl.
propositionen föreslagit, att det skulle tillkomma kyrkostämma att
handlägga ärenden rörande folkbibliotek, varigenom skolråden och deras
självskrivne ordförande i regeln skulle få närmaste vården och tillsynen över
biblioteken.
Ej utan skäl såg mången i denna bestämmelse en fara för att
biblioteksrörelsen ej skulle få utveckla sig i önskvärd frihet och att
betydelsefulla litteraturområden skulle komma att vid bokinköpen
försummas. Vid remissen av den kgl. propositionen framhöllos dessa
synpunkter av herr Larsson i Lund, varjämte S. A. Hedin betonade det
oriktiga i, att dissenters ej skulle få medbestämmanderätt rörande
folkbiblioteken, som dock vore en för alla samhällets medlemmar avsedd
institution och till vilkas underhåll dissenters fingo ekonomiskt bidraga.
Saken blev emellertid i utskottet föremål för en kompromiss, som även
av riksdagen antogs.
Statsbidrag kan alltså erhållas av såväl församlingsbibliotek, d. v. s.
under kyrkostämma hörande bibliotek, som av kommunbibliotek, varjämte
även föreningsbibliotek av kgl. maj:t kan förklaras berättigat att söka
statsunderstöd. Statsunderstödets belopp kan aldrig överskrida 75
kronor och för dess erhållande fordras bl. a., att vederbörande församling,
kommun eller förening själv anslagit eller annorledes anskaffat ett lika
stort belopp som det, vilket sökes i statsunderstöd. Då statsunderstödet
utgår till såväl församlingsbibliotek som kommunbibliotek, vilkas områden
helt eller delvis sammanfalla, måste beloppet delas mellan dessa tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
