Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
75 öre) har i fjol utkommit i en ny till tiden för bokens utgivning
framförd upplaga. En rikt illustrerad, på i möjligaste mån sovrade
tidningsuppgifter byggd »samtidskrönika» över Revolutionsrörelsen i Ryssland
(9 kr. 25 öre) utgavs häftesvis 1905—06 av Valdemar Langlet och
skildrar på ett mycket åskådligt sått de förnämsta faserna av Rysslands
inre-politiska välvningar under nämnda år. Ämnet har ju alltjämt sin
aktualitet, och i värde överträffar boken flertalet efemära häftesarbeten
av detta slag och har alla förutsättningar att fängsla läsarens
uppmärksamhet och öka hans nutidspolitiska kunskapsförråd. Langlet utgav i
sammandragen översättning även två arbeten av Carl Joubert under
titeln Ryssland sådant det verkligen är (1905, 2 kr. 50 öre). Boken
är måhända som samhällskritik åtskilligt chargerad, men dock byggd på
personliga iakttagelser och relativt måttfull i sina förkastelsedomar. Detta
kan däremot ej sägas om Bresnitz von Sydacoff, Interiörer från
Nikolaus II:s rike (1904, 3 kr.) där det otillförlitliga skvallret intager
ett mycket brett utrymme och sanning, halvsanning och lögn blandas
om vartannat på ett sätt, som betager boken så gott som allt värde.
Nutidshändelserna i Ryssland bedömas endast allt för ofta ensidigt
och skeft därför att man på dem envist söker tillämpa västerländska
synpunkter, pressa fram analogier med franska revolutionen o. s. v. Kanske
var detta fallet mest under den tid, som närmast följde efter »den blodiga
söndagen», och i någon mån har numera, då de väntade »stora
revolutionsdagarne» — som man först tänkte sig i sträng analogi med schemat
från den franska revolutionens klassiska decennium 1789—99 — alltjämt
dröjt att i regelrätt ordning infinna sig, denna missuppfattning av »det
heliga Ryssland» börjat ge rum för ett nyktrare betraktelsesätt. Den
som vill skaffa sig en självständig uppfattning av det alltjämt pågående
ryska samhällsdramat gör emellertid klokt i att söka fördjupa sina
kunskaper om den ryska folkkaraktären och den ryska samhällsordningens
politiska och sociala förutsättningar i stället för att enbart studera moderna
»revolutionsskildringar». Det grundläggande arbetet bör då bli sir Donald
Mackenzie Wallace’s redan klassiska Ryssland, land och folk, seder och
bruk, vars andra med hänsyn till de senaste tidshändelserna omarbetade
upplaga på svenska föreligger i en mycket omsorgsfullt gjord översättning
av Valdemar Langlet. (1905; 12 kr.). Ett annat arbete av betydande
värde är professor Harald Hjärnes Östanifrån. Minnen och utkast
(1905, 3 kr. 75 öre). Denna essaysamling kräver måhända rätt stora
förutsättningar i form av tidigare studier för att kunna helt tillegnas,
men är dock tillräckligt populärt skriven för att försvara sin plats i
större och medelstora folkbibliotek. Reseminnena från Moskva — bokens
populäraste del — äro både lättlästa och åskådliga, den essayserie
som bär titeln »Ryska sjukdomstecken» innehåller en mängd geniala
iakttagelser och i den lilla uppsatsen »Riddarens väg», skriven före
rysk-japanska krigets utbrott, lämnar författaren en präktig exposé av det
japanska statsmannaidealet och gör på tal om den förutsedda
kraftmätningen uttalanden, som vid deras första framträdande väckte gensägelse,
men i ljuset av senare inträffade händelser nästan kunna kallas profetiska.
Väckande till eftertanke och stilistiskt praktfulla äro dessa essayer väl
värda ett studium. Ryssland skildrat av ryssar (1906, 8 kr.) är ett
samlingsarbete, sammanfogat efter mönstret av det i min översikt 1904
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
