Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera ljus tillfördes hallen genom urtagning av dörrspeglar; genom detta
vanns att personalen från expeditionen kan överblicka hela biblioteket.
Väggar och träpaneler målades i ljusa, glada färger och salarna förseddes
med reproduktioner av konstverk. Ungdomssalen väntar ännu på sin
utsmyckning.
Biblioteket, som begynte med en boksamling av 1,188 band,
expedierade under förftta året 12,931 lån, efter 10 år hade bokantalet ökats till
2,813 med en utlämningssiffra av 17,932 lån, slutet av nästa
tioårsperiod, 1882, visar 4,125 band och 25,200 lån, år 1891, då biblioteket
under 1892 under större delen av året var stängt för omkatalogisering,
6,025 band med 14,659 lån. Under denna tid hade bibliotekarien
Reuterskiöld avlidit 1889 och i hans ställe förordnats herr W. Hjertberg,
vilken utarbetade en ny katalog. Förut föreligga kataloger över
boksamlingen 1861 med 3 supplement och 1886. Den av 1892 jämte 5
supplement är utarbetad av bibliotekarien W. Hjertberg. Ar 1897 inflyttade
biblioteket i sin nya byggnad vid Södra Allégatan. Hittills den enda
folkbiblioteksbyggnad i Sverige. Ar 1902 uppgick boksamlingen till
8,872 band och expedierades 25,760 boklån.
Med anledning av ett inom Göteborgs stadsfullmäktige väckt förslag
att bekämpa dryckenskapen genom inrättande av folkbibliotek, inrättades
tvänne mindre folkbibliotek, som ställdes under Robert Dicksons stiftelses
förvaltning. För deras underhåll anslog stadsfullmäktige 10,500 kr. ur
stadens andel av bränvinsmedlen, varjämte styrelsen för Robert Dicksons
stiftelse på sin anhållan att ur den s. k. tioprocentsfonden få lämna ett
bidrag av 5,000 kr. för den första uppsättningen, av stadsfullmäktige
härtill bemyndigades.
Inom styrelsen utsågs en särskild biblioteksnämnd, och den närmaste
tillsynen över biblioteken skulle utövas av e"n biblioteksinspektör, vars
val skulle godkännas av stadsfullmäktige. Till ledamöter i denna
biblioteksnämnd valdes bibliotekarien L. Wåhlin som inspektör, v.
häradshövding E. Bring och läroverksadjunkt F. G. Ljungqvist. .
Redbergslids folkbibliotek öppnades den 25 sept. 1902 med en
synnerligen väl vald boksamling på 800 band med fröken Maria Larsen
som föreståndarinna.
Majornas folkbibliotek, som är ett syskonbibliotek till Redbergslids,
öppnades den 5 febr. 1903 med fröken Hedvig Oucliterlony som
föreståndarinna.
Båda biblioteken ha haft en livlig lånefrekvens och talrika besök.
Lånesystemet, synnerligen praktiskt för en snabb expediering, är
kombinerat efter olika tyska system av bibliotekarien vid Göteborgs
Stadsbibliotek, d:r L. Wåhlin.1
Vid årsskiftet 1905 —1906 avgick med pension bibliotekarien W.
Hjertberg som föreståndare för det Dicksonska biblioteket och
tillförordnades föreståndarinnan för Redbergslids folkbibliotek, fröken Maria
Larsen, att efterträda honom. Till föreståndarinna i Redbergslids antogs
fröken Maria Forsman.
Föreståndarinnorna få sin tekniska utbildning i Stadsbiblioteket
under bibliotekarien Wåhlins insiktsfulla ledning. Göteborg är väl ännu
1 Förut beskrivet i l:sta årg. av Folkbiblioteksbladet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
