Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta sistnämnda arbete hör rent av till allmänbildningen, och några
särskilda lovord äro obehövliga om denna mästerliga skildring av
reformatorn, som lärde det svenska folket läsa i bok.
De många Linnébiografiema ha förut i denna tidskrift av kompetent
fackman bedömts och kunna därför här förbigås.
’ Gustaf ill:s barndom är föremål för en ingående på samtida
dagboksanteckningar vilande skildring av Nas Erdmann (Gustaf IIL De
första bladen i hans livs historia. 4 kr. 50 öre). Författaren låter
mest de samtida akterna’ tala för sig själva och får med deras hjälp fram
en fängslande. kultur* och persönbild, vars studium underlättar ett
rätt-vist bedömande av »tjusarkonu ngen», då de goda och dåliga
egenskaperna i hans skiftande personlighet hos den mognade mannen hunnit
full utveckling. Boken är synnerligen lättläst och intressant; från
folk-bibliotekssynpunkt måste emellertid anmärkas, att den innehåller
oöversatta franska uttryck och citat i onödig ymnighet.. — Henrik Schücks
Gustaf III (utkom 1905, 138. sid., 2 kr. 75 öre) väckte som bekant vid
sin framkomst mycket buller. Av den historiska kritiken fick boken
iullständigt enhälligt det vitsordet, att den var både ensidig och ytlig,
ett hastverk, som ej ökade den berömde litteraturhistorikerns
vetenskapliga rykte. Naturligtvis finnas även där många berättigade synpunkter
och träffande omdömen; då man emellertid av oppositionslusta mot
.traditionella uppfattningar stundom lagt över hövan stor vikt vid denna
lilla essay, har man i själva verket förfarit blodigt orättvist såväl mot
.Gustaf III som mot professor Schück. Som en motvikt mot panegyriker
och som en eggelse till självstudium kan boken förtjäna läsas, men då
vid sidan av något grundligare och opartiskare arbete, såsom t. ex.
Stavenows Konung Gustaf III (1902, 2 kr.).
Professor Iiarl Warburgs stora monografi över Johan Gabriel Richert
(2 del., 8 kr., inb. 10 kr.) är ett gediget arbete av en bland 1800-talets
mest betydande politiska personligheter i Sverige, den äldre svenska
liberalismens lärofader och vid 1865 års genombrott dess patriark. De
ymnigt meddelade utdragen ur Richerts uttalanden i juridiska och
politiska frågor göra boken ganska tungläst, men i de största folkbiblioteken
försvarar den såväl genom ämnet som dess behandling väl sin plats.
En livlig skildring av Karl-Johans-tiden, som förtjänar stark spridning,
är Otto Sjögrens med van popularisatorsliand skrivna Karl Johan och
Skandinaviska halvön under unionens ariknytningsstid (6 kr.). I avvaktan
på den länge förgäves väntade avslutningen av det stora verket »Sveriges
historia intill tjugonde seklet* är Sjögrens »Karl Johan» det modärnaste
som finnes att tillgå för dem, som vilja studera denna intressanta period
i vår nyaste historia. Bland arbeten om en än senare tid må nämnas
Cecilia Bååth-Holmbergs lilla essay om v. Q vanten och
studentskandinavismen i Skaldedrömmar och skaldepolitik (1 kr.), livmedikus E. Edholms
detaljerade hovskildringar Från Karl XV:s dagar (6 kr.) samt Louis De
Geers redan klassiska Minnen (ny uppl. 5,40, inb. 8 kr.), ett på
värdefulla upplysningar överflödande och för den älskvärde och redbare, men
politiskt överskattade statsmannen synnerligen karaktäristiskt
memoarar-bete, det enda värdefulla vi hava från det nya statsskickets tid. Dess
plats i folkbiblioteken är s;iven. Hjalmar Haralds’ essay E. G. Boström
(i serien »Svenskar», inb, X kr. 50 öre) är däremot ej så populärt MUen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
