Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att han en gäng i sin ungdom uppträtt i en sångkör inför tsaren och varit
i Paris. Med sina mänga goda sidor förenar han en obotlig, ehuru ej
stötande högfärd, som slutligen medför hans ruin. Berättelsen visar
dessa människors liv och samvaro i den lilla staden och en inblick gives
i småstadens småsinthet, skvaller och futtiga intrigväsen. Ehuru ingalunda
av större betydelse i Strindbergs produktion är berättelsen läsvärd, ej minst
på grund av den alldeles förträffliga svenska prosastil, som här bjudes.
— Taklagsöl är mera »Strindbergsk» i sin förevisning av äktenskapliga
slitningar och strider, genom sin exemplifiering av dogmen att samlivet
mellan man och kvinna genom ödeis oundkomliga tvång måste urarta
till leda, fiendskap och hat. Det är en sjuk man som på dödslägret,
delvis under yrseln, återupplivar gångna dagars händelser. Strindbergs
egendomliga uppfattning av rums och möblers psykologi kommer här och
var till synes i denna berättelse, som bl. a. innehåller en skildring av
ett äktenskaps historia på grundvalen av de olika ljud, som tränga upp
från våningen inunder . . .
Gustaf af Geljerstam. Ben eviga gåtan. (Alb. Bonnier, 2: 75).
Geijerstams senaste bok behandlar det gamla och dock ständigt nya
spörsmålet om kärleken mellan mannen och kvinnan. Boken är en
jagroman, som mannen nedskriver efter skilsmässan från sin hustru. Det
är en tungsint, ständigt grubblande enstöring och egoist, som här skildrar,
huru hans äktenskapliga lycka småningom frätes sönder. Hustrun giver
sig hän åt en annan. Gripande visas huru medvetandet om modems
felsteg tynger den unge sonen, under det fadern ännu intet vet. Största
delen av boken upptages av de båda makarnas långa, bittra, av före*
bråelser och självanalyser fyllda samtal. Det »händer» icke något i denna
roman, allt är skildringar av själstillstånd. Mannens ständiga
sönderplockande av sina egna tankar och känslor verkar rent sjukligt och bokens
betydelse minskas kännbart av, att vi icke få se typiska människor ställda
inför »den eviga gåtan». Ty Karsten är ej ens i vårt nervösa,
sönderrivna nutidsliv en allmänt förekommande person, och frågan, varför mannen
och kvinnan i det föreliggande fallet gledo ifrån varandra, är ej så svår
att besvara. Svaret ligger i mannens fordrande, ehuru omedvetna, starka
• egoism. »En kvinna, som varit din hustru, en kvinna, som stängde sig
inne med dig, vårdade dig, levde med digf och ingen tanke hade utanför
det, som var du och ditt. En sådan kvinna skulle ha gjort dig lycklig,
Karsten, så som jag aldrig har kunnat.» — — — »1 hans (älskarens)
närhet fick jag vara, sådan jag var. Hos honom var jag fri. Om jag
var glad eller sorgsen, upprymd eller nedstämd, han undrade aldrig
däröver, över huvud grubblade han aldrig över mitt väsen. Han var nöjd
med mig, sådan jag var.»
Geij erstams sista bok blir aldrig bland hans mera populära. Den
är allt för tung med sina om »Själarnas kamp» minnande analyser.
Överhuvud taget får man en djupare inblick i personernas själsliv genom
studiet av deras handlingar är genom dessa beskrivningar, som
Geijerstam under senare år så ofta givit oss. Maud, hustrun, blir oss först
mot slutet klar och tydlig, länge står hon endast som en dimfigur
framför oss...
»Den eviga gåtan» vittnar, som så många föregående romaner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
