Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKBIBLIOTEKSBLADET
UTGIVET AV
FOLKBILDNINGSFÖRBUNDET
REDAKTIONENS ADRESS: 6 LÄSTMAKAREGATAN, STOCKHOLM.
ALLM. TEL. 155 33. RIKSTEL. 48 92
PRENUMERATIONSPRIS FÖR HELT ÄR (4 HÄFTEN) 1 KR.
LÖSNUMMER (A EXPEDITIONEN) 25 ÖRE.
vr - —.......- ■■■ ––––■■■ - –––
Vårt första vandringsmuseum.
I oktober 1906 lästes i Svenska Dagbladet en kort artikel med titel
»Ambulatoriska museer för landsorten», undertecknad av Erland
Nordenskiöld. Författaren påpekade, att f. n. komma vårt lands museer
blott en del av landets befolkning till godo, i det att större delen av
befolkningen på landet eller i småstäderna sällan eller aldrig får tillfälle
att besöka huvudstaden och övriga större städer, där museer finnas.
Kommer lantbefolkningen ej till museerna, så måste museerna komma
till den. Vandringsmuseer borde upprättas av centralmuseemas
samlingar. Man kunde böija med att upprätta ett mineralogiskt-geologiskt,
ett svenskt arkeologiskt samt ett etnografiskt.
Red. av Sv. D., som insåg det framlagda uppslagets betydelse,
inbjöd till diskussion. I densamma deltogo endast fil. kandidaterna
Valdemar Langlet och Axel Hirsch. Den förre förordade i en längre,
sakrik artikel upprättandet av biologiska vandringsmuseer för höjandet av
intresset för folkskolans i allmänhet rätt torra undervisning i naturlära,
ett vandrande konstindustrimuseum jämte samlingar av fotografier. Den
senare påpekade, huru vandringsmuseet kunde bliva det centrum, kring
vilket en fruktbringande bildningsverksamhet kunde grupperas. Genom
att föreläsningsföreningen rekvirerade föreläsningar i ämnen, som stodo
i samband med museet, kunde det ofta framställda kravet på
sammanhängande föredrag uppfyllas, samtidigt med att man i museet hade ett
ypperligt åskådningsmaterial. Även kunde vandringsbibliotek upprättas
med litteratur i mineralogi, etnografi och från de andra områden, museet
representerade. De folkbildningsintresserade, särskilt
Folkbildningsför-bundet, borde giva det av frih. Nordenskiöld framlagda förslaget sitt
understöd. — Senare tog Göteborgs Handelstidning i en ledare till orda
för saken och rekommenderade särskilt anordnandet av
vandringssam-lingar för reproduktioner av skön konst.
Vid det andra allmänna folkbildningsmötet i Stockholm i slutet av
juni 1907 höll frih. Nordenskiöld ett inledningsföredrag om
Vandringsmuseer. Under våren hade frih. N. anordnat den mycket
uppmärksammade etnografiska missionsutställningen. Då lian dessutom längre tid
tjänstgjort som chef för Riksmuseets etnografiska avdelning, är det klart,
att han i sitt föredrag närmast tänkte på upprättandet av ett
etnografiskt vandringsmuseum.
* En kort tid efter det frih. Nordenskiöld hållit sitt stark anklang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
