Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till ett folks uppfostran; och att, om han vore tvungen att välja mellan
skolan och biblioteket och endast kunde hava endera institutionen, han
utan tvekan skulle behålla biblioteket och låta skolan gå. Ty, sade han,
och det med rätta, om ett barn aldrig hade haft någon, som lärt det
att läsa, men hade fri tillgång till ett bibliotek fullt av goda och
intressanta böcker, ett bibliotek, som sökte upp barnet och hjälpte det
tillrätta, så som de amerikanska biblioteken göra det, skulle detta barn
snart nog på något sätt lära sig att läsa och skulle sedan ovillkorligen
befinna sig i en bättre ställning än de barn, som nu visserligen hava
en skola, som lär dem att läsa, men som, när de en gång kunna läsa,
inga böcker ha att läsa i. Denna åsikt torde numera vara en av de
allmännast utbredda inom Förenta Staterna. Och den som sätter sig
in i saken kan ej underlåta att instämma däri. Ty det är ju ändå sä,
att skolan, den må vara hur utmärkt som hälst, blott under några få år
av individens liv har hans uppfostran om hand; biblioteket däremot
utövar ett aktivt inflytande på honom under hela livet. De amerikanska
biblioteken taga hand om det lilla barnet så snart det blott kan kravla
sig till biblioteket; jag såg ofta små barn, som knappast kunde gå, från
stora systers eller brors knä med förtjusning studera bibliotekets
bilderböcker. Sedan tager biblioteket barnet om hand under hela dess
uppväxttid, ja, ända till dess samma barn hunnit den ålder då
ålderdomssvagheten nu hindrar det från att gå till biblioteket, och dess bam eller
barnbarn låna hem den önskade litteraturen.
Men huru skall man dä kunna tillhandahålla folket lämplig litteratur
och vem skall bära omsorgen och ansvaret för biblioteken? På denna
fråga svara de amerikanska bibliotekarierna, att liksom det numera
allmänt anses för samhällets plikt att giva varje blivande medborgare
ett tillfälle att lära sig att läsa, det lika väl är samhällets plikt att
giva varje medborgare ett tillfälle att begagna den vunna färdigheten
att läsa till nytta för honom själv och för samhället. God och nyttig
litteratur kan skänkas till ett samhälles medborgare för en bråkdel av
den summa, som samhället använder för att lära dem att läsa, och sådan
litteratur kan bliva medel till en livslång uppfostran. Varje samhälle
skulle nu för tiden anse det för en skam att ej äga en god och välskött
folkskola; på samma sätt borde varje samhälle blygas över att ej äga
ett väl utrustat och väl skött fritt offentligt bibliotek.
De böcker, som ungdomen läser för nöjes skull, göra mera för att
dana karaktären och för att höja eller sänka idealen än skolböckerna.
Vi veta ju alla, hur allmänt spridd och billig den vanliga
gottköpslittera-turen är; den skaffa sig säkerligen våra gossar och flickor och lära sig
därur intet gott, utan taga tvärt om skada därav. Hava de tillgång till
ett gott bibliotek, skola de läsa goda och nyttiga böcker, som dessutom
äro lika roliga som de andra, de skola lära sig att beundra stora män
och kvinnor och deras verk, och i stället för att gå ut i livet med inga
ideal eller låga och föraktliga sådana och med en smutsad fantasi, få de
smak för nyttig och förädlande läsning, som på samma gång som den
undervisar ocli utvecklar också verkar som en sporre till ädel strävan
att efterlikna dem, om vilka de läsa eller vilkas tankar hos dem väcka
genklang. Varje samhälle behöver sålunda ett fritt offentligt bibliotek
för barnens skull, för att, sedan det låtit barnen fä lära sig att läsa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
